Fransk politik styrs av våld, sex och pengar. Den som lyckas hålla sig undan de rubrikerna har framtiden för sig.

Två unga vänsterpolitiker har hamnat i rampljuset de senaste veckorna på ett helt oönskat sätt efter att ha varit något av mediagunstlingar. Det har nu gått så långt att den franske justitieministern Eric Dupond-Moretti sett sig tvingad att ingripa för att gjuta olja på vågorna.

Adrien Quatennens ligger i skilsmässa och kommande vårdnadstvist med sin fru Cecile som nu gjort en i Frankrike så kallad main courante, dvs en enklare polisanmälan som inte ska ha några utredande följder, om en örfil hon ska ha fått av sin man för ett år sedan.

Men anmälan har - tvärt emot regelverket - läckt ut och har fått fransk politik och journalistik att hagla av fördömanden. Quatennens, som var samordnare inom Mélenchons parti La France Insoumis, har nu avsagt sig den posten medan den utredning som ändå startat pågår och har erkänt att han begått handlingen.

Knappt hade denna skandal börjat lägga sig förrän Julien Bayou, generalsekreteraren i franska miljöpartiet, EELV, tvingades gå efter vad som hittills bara är skvaller. I ett TV-program anklagades han av en partikollega Sandrine Rousseau för att ha utövat psykiskt våld mot sin fru under deras skilsmässoförhandlingar. Den omfattande mediauppmärksamheten ledde till att Bayou lämnade sin post trots att inga som helst bevis framförts i ärendet. Dvs inget annat än att Rousseau hävdar att Bayous partner ska ha försökt begå självmord.

Konkurrenter och motståndare rasar

Politiska konkurrenter och motståndare rasar över Quatennens och Bayou och hävdar att just dessa vänsterpolitiker har varit hårdast i att fördöma mäns våld mot kvinnor.

Men anklagelserna - i bägge fallen ledda av gatans domstolar - har som sagt lett till att justitieministern har rutit till och sagt att det inte är på sociala medier utan i domstolar som eventuella brott ska dömas.

Quatennens och Bayou är de senaste i raden av politiker som råkat ut för anklagelser om våld eller sexövergrepp. Men också personer från Emmanuel Macrons parti, har sett sin karriär tillfälligt eller permanent krossad av anklagelser om sexuella övergrepp eller ekonomiska oegentligheter. Så sent som under presidentvalskampanjen råkade en minister i Macrons regering, Damien Abad, ut för anklagelser om våldtäkt från flera kvinnor. Utan bevis och efter att ha tvingats till gatlopp i media återstod ändå inget annat för honom än att avgå.

Vad som började som ett behövligt Metoo har utvecklats till att inte bara politiker men också skådespelare, sångare och TV-programledare har råkat ut för en skur av anklagelser om sexuellt våld. Karriärer har briserat i och med att deras namn läckt så tidigt i media - och ofta utan att anklagelserna fått rättsliga följder.

Oftast tjänar nekanden föga till. En rad bästsäljare har samtidigt givits ut av kvinnor som skildrat övergrepp och cynism från berömda mäns sida.

Det mest kända exemplet på hur effektivt anklagelserna om sex eller pengar kan vara är den förre konservative presidentkandidaten, den favorittippade Francois Fillon, som vid valet 2017 fick lämna politiken helt i slutskedet av valkampanjen då det avslöjades att han som parlamentariker anställt sin egen fru på skattebetalarnas bekostnad utan att hon utfört något arbete.

Läs även: Frankrike chocksänker bensinskatten med tre kronor per liter