Hon torterades och mördades i Paris för en dryg vecka sedan av en illegal migrant, en tjugofyraårig kvinna från Algeriet. Hennes kropp gömdes i en resväska som ställdes ut på gatan. Men mordet har blivit så mycket mer för fransmännen än en enskild fruktansvärd händelse. Det har blivit en symbol för okontrollerad invandring, för en galopperande brottslighet – och för regeringens slapphet när det gäller att verkställa utvisningar.

Inte bara i lilla Lilliers hade befolkningen gått man ur huse för att hedra Lola och hennes familj, som valt att begrava den lilla flickan i moderns hemby. Människor hade också rest i timmar för att närvara utanför kyrkan och vid de intilliggande gatorna, där högtalare från begravningsmässan satts upp.

Men bortom händelsen har tolvåringens död nu blivit en symbol på vad som kommit att kallas samhällets ”ensauvagement”.

Det går inte att översätta med ”förråande”, det franska ordet som bokstavligen betyder förvildande, är så mycket tyngre i sin innebörd. Det har nu också kommit att användas allmänt av såväl inrikesministern Gerard Darmanin, som deltog vid begravningen, som av den politiska oppositionen.

Frankrike har den senaste veckan karaktäriserats av en våldsam debatt om huruvida det är rätt att uppmärksamma mordet, eller om det är ett politiskt utnyttjande. Familjen, där pappan är vaktmästare i det nedslitna nittonde arrondissemantet i Paris, ska ha vädjat om att Lolas död inte ska bli ett politiskt slagträ. Regeringen försöker tysta alla demonstrationer och protester med att säga att de är ovärdiga.

Men för många har detta blivit droppen för vad som pågått en rad år i Frankrike. Från halshuggningen av läraren Samuel Paty på öppen gata och mordet på en präst I Nantes, till en rad andra mord och våldtäkter begångna av illegala migranter.

Hälften av alla brott i Frankrike ska enligt statistiken ha begåtts av utländska medborgare, med eller utan uppehållstillstånd.

Den diskussion som nu förs är på två plan: dels den om regeringens oförmåga att utvisa den dryga halva miljonen personer som fått utvisningsbeslut.

Dels om hur den euroepiska kulturen och det franska samhället är hotat av detta förråade samhälle, som ses hänga ihop med utomeuropeisk invandring.

Upplysningstidens Frankrike håller på att gå förlorat, tryggheten i samhället, tilltron till de som är satta att vaka över lag och ordning, från polis till domstolsväsende, har brutits ner.

Och ringarna i diskussionen vidgas. Från vänsterns och wokeismens avsky mot den vite mannen och den bestående ordningen, till en allt skarpare kritik av den växande islamiseringen som också bejakats från vänsterhåll.

Presidenten, Emanuel Macron, tappar nu stort i stöd liksom hans premiärminister. Öppet anklagas toppolitikerna för att inte förstå samhället. Att förakta människor som Lolas föräldrar, människor som arbetar och sliter till låga löner och usla villkor medan de styrande satsar på klimatfrågor och tolererans.

Läs även: Förnekelse på franska