KRÖNIKA. En 22-årig artist i Nigeria har dömts till döden genom hängning av en shariadomstol. Enligt Amnesty bygger domen sannolikt på att en av hans låtar ska ha innehållit nedvärderande uttryck om profeten Mohammed. Då "hädelse" är ett brott som kan ge dödsstraff kan några ord leda till artistens död. En ny rättegång är igång som kan hindra avrättningen och jag hoppas verkligen att Yahahya får leva och att yttrandefriheten vinner. En artist bör få häda bäst han vill! 

Tyvärr råkar sångare och musiker då ut för att makthavare känner sig hotade av deras texter och därför försöker stoppa dem. 

I Spanien demonstrerar i dagarna många i protest mot att rapparen Pablo Hasél 2018 dömdes till nio månaders fängelse, bland annat för att han ska ha förolämpat kungahuset i tweets och låtar genom att kalla den före detta kungen för maffiaboss. Enligt den spanska brottsbalken är det förbjudet att glorifiera terrorism eller baktala och förolämpa kungen, drottningen eller någon av deras arvingar eller föregångare; det kan ge fängelse på upp till två år (SVT 17/2). 

En annan spansk rappare dömdes 2018 till fängelse – i hela 3,5 år – bland annat för att ha kallat kungafamiljen för tjuvar och mafiosos. Sedan 2017 har ett tiotal rappare fängslats för liknande brott, enligt SVT.

Så dumt! Bara föreställ dig situationen att du skulle kunna få fängelse genom att tweeta eller sjunga något ”elakt” om prinsessan Estelle eller Gustav Vasa. I fria Sverige framstår det som helt obegripligt, liksom att man skulle bestraffas om man skriver en surig låt om Morgan Johansson (S) eller Märta Stenevi (MP)…

Men i Thailand blev en musikvideo från ”Rap Against Dictatorship” nyligen censurerad på YouTube, enligt musikmagasinet NME på grund av att låten tydligen hade kritiserat regeringen (5/1). 

I Iran är hädelse ett brott och flera musiker har straffats. I somras flydde dödsmetallbandet Arsames från Iran efter att ha dömts till 15 års fängelse och 2019 dömdes medlemmar i ett hårdrocksband för sin ”satanistiska musik” (Loudwire 9/7). De slapp över 14 år långa fängelsestraff och piskrapp genom att fly till Norge där de nu driver sitt band vidare.

Här i Sverige har vi frihet att sjunga och skråla vad vi vill, men röster har höjts för att stoppa gangsterrap på olika sätt. Tack och lov vill få förbjuda genren, vilket är sunt. Inte minst då vi vet att makthavare i Iran, Spanien, Thailand och Nigeria hårdhänt vill tysta musiker ska vi själva vara försiktiga med förbud. Ett tu tre vänds taggarna mot en själv – vem ska bestämma vad som gäller? 

Det betyder inte att vi inte bör ignorera artister och låtar som glorifierar våld och lagbrott. Polisen Fredrik Kärrholm har skrivit att gangsterkulturen ligger till grund för kriminalitet och att ”gangsterrapparnas låttexter bidrar till att förstärka brottsalstrande ideal” (DN 8/9). Både som enskilda och som samhälle kan och ska vi reagera och agera.

Den ofta spelade Yasin sjunger exempelvis: ”I grab the Glock 19 If n***a can't pay me. Mask on my face so the feds can't blame me. I sell coke and I blaze weed” eller ”f**k the police we give them no names. Ah, they already know we talk nada”. 

Hans texter handlar alltså om att skjuta människor, maskera sig för att inte bli igenkänd, sälja knark och hylla tystnadskultur som gör att kriminella går fria, vilket är allvarligt. Rapparens textrad ”Cocaine galore, I'm not a criminal I'm a entrepreneur” är knappast något som motiverar unga till att plugga och starta företag. När han rappar om hur han säljer knark och därför har råd att klä sig i Armani, Hugo Boss, Moncler's and Louis Vuitton kan det locka dem som har uselt betalda jobb eller inga alls till droghandel.

Föräldrar behöver vara uppmärksamma på det här; fler bör prata med sina barn och arbeta för sundare värderingar. Det är en mammas och pappas förbaskade ansvar att uppfostra. Att i stället lämna över till lagstiftare att förbjuda det obekväma är att smita från det.

S-politikern Gustaf Lantz har föreslagit att musiken stoppas på fritidsgårdar, och även om jag förstår vad han vill uppnå är det fel väg att gå (SVT 7/2 -20). Betydligt smartare vore att pressa fram samtal i skolor och på fritidsgårdar om kriminalitet med utgångspunkt i gangsterrappen. Prata, upplys, vrid och vänd på frågorna; det är ju ett utmärkt tillfälle att styra tankar och öden. 

Yttrandefriheten är viktig och ska försvaras även mot det man själv ogillar, för om man vill stoppa en röst finns risken att ens egen kommer härnäst. Visst kan vissas åsikter och ord vara både farliga och obehagliga, men de måste få höras. Alternativet är värre. 

Den 3 mars är det Music Freedom Day. Låt oss fira i syfte att fria. 

TEXT: CAROLIN DAHLMAN
Krönikör i Bulletin
carolin@bulletin.nu
Facebook: Carolin Hanna Dahlman
Twitter: carolindahlman 

Detta är en krönika i Bulletins nyhetsdel. De åsikter som framförs är skribentens egna.