Efter ett skakigt år börjar fransk kärnkraft öka produktionen igen. I slutet av 2022 stod hälften av de 56 franska reaktorerna stilla och landets elproduktion var rekordlåg. En förklaring är Covid.
Det statliga energibolaget EDF:s (Électricité de France) målsättning är att producera 330 – 360 TWh el från kärnkraft per år. Förra året producerades 278 TWh, ett tapp på cirka 20 procent.
– Frankrikes kärnkraftsproduktion var i augusti 2022 den lägsta på trettio år, säger chefen för EDF, Luc Rémont till, den franska tevekanalen France 24.
Detta samtidigt som Putin ströp tillgången av gas i Europa som hämnd för de europeiska sanktionerna mot Ryssland.
Frankrike som varit nettoexportör av el tvingades under hösten importera el från Tyskland. Det påverkade elpriserna över hela Europa, även i Sverige.
– Den franska kärnkraften är viktig för energibalansen i Europa, säger Johan Sigvardsson analytiker hos elhandelsbolaget Bixia.
– När problemen i den franska kärnkraften var som störst sammanföll det med en varm och utdragen sommar med torka (låg vattenkraftsproduktion, red.anm) och låg vindkraftsproduktion.
– Mindre el från dessa tre produktionsslag tvingade in mer, dyrare fossil kraft i produktionsmassan och priserna i Europa steg.
– Nu de senaste veckorna har vi sett det omvända: klart bättre produktion i fransk kärnkraft, mer vind – och vattenkraft, och de europeiska priserna har snabbt gått ner.
I början av januari stod fortfarande femton franska turbiner stilla. Enligt EDF ska ytterligare sex turbiner vara i gång i slutet av månaden.
Kärnkraft som svar på oljekrisen
En förklaring till att den franska kärnkraften drabbades av masstopp under 2022 är att de flesta byggdes under samma period, som ett svar på oljekrisen 1973.
Då lanserade Frankrikes premiärminister Pierre Messmer den så kallade ”Messmer-planen”, som skulle göra landet till en stormakt när det gällde kärnkraft.
Men att reaktorerna byggdes under samma period innebär också att de börjar gå sönder och/eller behöver underhåll samtidigt.
Eftersom de flesta är byggda med ungefär samma teknik innebär det också att ett fel i en rektor leder till att flera andra måste stoppas och kontrolleras för säkerhets skull, enligt France 24.
– Anläggningarna måste stängas för underhåll eller kontroller vartannat eller var tionde år, säger Olivier Appert, energispecialist vid franska utrikespolitiska institutet (IFRI) i Paris och medlem i den franska ingenjörsvetenskapsakademin, till tevebolaget.
– Nu blev stoppen längre än beräknat på grund av Covid. Underhållspersonalen kunde inte arbeta normalt på grund av smittrisken.
Att blidka franska Miljöpartiet
Men det var inte bara dålig tajming och Covid som gjorde att den franska kärnkraften fick problem.
Innan presidentvalet 2012 gjorde socialisternas kandidat François Hollande upp med det franska miljöpartiet om att stänga två reaktorer och minska det franska beroendet av kärnkraft från 70 till 50 procent till 2025 i gengäld mot att De Gröna stöttade honom i valet.
Efter att han vann stängde Hollande två reaktorer, vilket ledde till att viktig kapacitet i energisystemet försvann. Däremot drog han inte ned andelen kärnkraft i det franska energisystemet från till 50 procent, som han först lovat.
När Emmanuel Macron tog över presidentposten 2017 började han distansera sig från tidigare löften om avveckling av kärnkraftverk och 2020 förklarade han att satsningen på kärnkraft ska fortsätta.
I början av förra året – innan den ryska invasionen av Ukraina –sa Macron att hans ”viktigaste prioritering” för industrin på lång sikt är att bygga bland annat nya småskaliga reaktorer fram till 2030.
