KRÖNIKA. Skolinspektionens senaste helårsstatistik visar att 39 procent av granskade skolor hade brister när det gällde att tillförsäkra elever trygghet och studiero. I flera fall är situationen allvarlig. Den som inte själv besökt en stökig skola bör – snarast efter coronapandemin – göra det. Eller ta del av Skolinspektionens tillsynsrapporter.

Det handlar om kaos på lektioner, klasskamrater som ständigt kommer sent och lärare som inte hörsammas. I problemskolor är det inte ovanligt med situationer i klassrum där elever skriker, filmar varandra och springer omkring.

I boken Skolan – ett svenskt högriskprojekt (Gidlunds förlag, 2003) varnade professorn Inger Enkvist redan för 18 år sedan för det strul och bråk som allt mer präglade den svenska skolan. En utveckling som främst är en konsekvens av naiv välvilja. Denna flumskola försökte Liberalernas Jan Björklund att bekämpa, i egenskap av skol- och utbildningsminister 2006–2010. Ambitionen var god, men resultatet sämre.

Sverige återfick ingen kunskapsskola präglad av ordning och reda. I stället fick vi det skolexperten Isak Skogstad har kallat babbelskola – i vilken låga krav ersattes av diffusa – alltjämt med svaga auktoriteter. Och kaoset i många skolor har blivit värre. 

Den oreda och det våld lärare och elever i dag vittnar om, sker därför att det tillåts att ske. Dock bara till en viss gräns – total anarki tillåts aldrig. När det går för långt sätter man stopp. Då hyrs ordningsvakter in och i vissa fall har till och med poliser (!) patrullerat i skolor. Frågan är varför det tillåts gå så långt? Varför dras inte långt tidigare en skarp gräns som upprätthålls? 

Även små ordningsproblem kan i förlängningen få stora konsekvenser. 

Även små ordningsproblem kan i förlängningen få stora konsekvenser. Om fem minuter av varje lektion i grundskolan går bort till annat än undervisning motsvarar det ett helt läsår under en elevs hela skolgång, enligt en beräkning av ekonomie doktor Erik Lakomaa.

Lagstiftning, styrdokument och skolledning bör ge läraren både uppgiften och möjligheten att upprätthålla ordning och studiefokus. I likhet med villkoren i alla vanliga klassrum i Europa ska störande elever utvisas – och lärare ges befogenhet att ta tag i störande elever fysiskt och lyfta ut dem ut ur klassrummet om så krävs. I dag är lärarens rätt att fysiskt ingripa mot en elev otydlig i skollagen och rädslan att göra fel förefaller vara större än viljan att göra rätt.

Frågan är då vad som sedan ska hända med den stökiga eleven som har tvingats lämna klassrummet? Svaret bör vara att eleven omedelbart ska inställa sig hos rektorn för ett reflekterande samtal och förklara varför situationen uppstod. På detta följer en kvarsittning efter sista lektionen. Eleven ska vara informerad om att ifall vederbörande lämnar skolan olovligen, kommer polis omedelbart att hämta honom och återföra honom till skolan. Efter kvarsittningen ska vårdnadshavare kallas till möte med rektor och lärare. Om problemet kvarstår, bör vårdnadshavare uppmanas att ta ledigt och sitta bredvid eleven. I två veckor kan eleven placeras i en särskild undervisningsgrupp. Om det inte blir bättre förflyttas eleven till en annan skola. Sista utvägen bör vara att placera eleven på särskilda statliga internat. Tydliga konsekvenser och lärare med mer makt skulle dock sannolikt förebygga många ordningsproblem i sin linda. Också till gagn för eleven i fråga själv.

Ordning krävs för både kunskap och social utveckling. Det är i skolan som en stor del av uppfostran och normbildning sker, av den enkla och ofrånkomliga anledningen att barnen tillbringar mycket tid där. Om elever inte bibringas god moral och förmåga till självkontroll, ökar risken för anti-socialt beteende och brott.

Kaoset stannar inte i skolan. 

TEXT: Fredrik Kärrholm

Fredrik Kärrholm är författare, kriminolog och polisinspektör i Stockholm. Han har skrivit Polishandboken, utgiven i flera upplagor sedan 2009, samt boken Gangstervåld, utgiven 2020. Kärrholm har en mastersexamen i kriminologi från Cambridge University.

Detta är en krönika i Bulletins nyhetsdel. De åsikter som framförs är skribentens egna.