Nättidningen Nyheter Idags chefredaktör Chang Frick fick i SVT-programmet ”Mötet” i helgen samtala med Frida Boisen, en av programledarna för tv-programmet Trolljägarna, som enligt egen beskrivning ställer så kallade nättroll till svars för sina handlingar.

I det avsnittet av Mötet, som går ut på att meningsmotståndare träffas och pratar om sådant de tycker olika om, diskuterar Chang Frick och Frida Boisen hot och hat mot journalister på nätet, samt journalisters egna metoder när de granskar och konfronterar privatpersoner – två ämnen som ledde till intensiva diskussioner.

”Internet är inget kuddrum. Har man gett sig in i leken får man leken tåla”, är något som Chang Frick har sagt tidigare, och som Frida Boisen tog avstamp från för att starta diskussionen.

– Om du menar att man ska kunna debattera med varandra så är det ju en självklarhet. Det är jag också med på, säger hon och tillägger:

– Frågan är väl kanske om du menar att hot och hat skulle vara en del av den här ”leken”.

– Vi har lagar mot hot. Där finns en skarp gräns. Hat är tillåtet. Det är en känsla, precis som att älska, eller vad det än må vara. Hat får du lov att uttrycka, kontrar Chang Frick.

Läs även: Åberg: Journalistikens murvlar har ersatts av dess ordningsvakter

Frida Boisen påpekar för Chang Frick att Sverige har en hatbrottslagstiftning.

– Om du skulle säga att ”Jag hatar alla bögjävlar, du ska dö din bögjävel”. Om man hatar folk för att de har en speciell sexuell läggning eller för att de har ett visst kön eller etnisk härkomst, det kan vara olagligt, som du säkert känner till.

Chang Frick tycker däremot att lagen om hatbrott är, som han beskrev det, ”på sätt och vis olycklig”.

– Det funkar inte att komma ovanifrån med pekpinnar och säga till folk att ”den känslan får inte du ha”, säger han.

Få en ”terrorbalans”

Under diskussionen frågar Frida Boisen Chang Frick om han någonsin har blivit utsatt för hat på nätet.

– Jag har nog blivit utsatt för hat större delen av mitt liv tror jag. Första delen för att jag var en ensam invandrarkille när jag gick i skolan och ”skulle flytta hem tillbaka till Polen och allt vad det hette”. Morsan var judinna och ”skulle till koncentrationsläger”, svarar Chang Frick.

Efter det tog Frida Boisen upp frågan om en artikel som Chang Frick har skrivit tidigare, med rubriken ”Hata och hota journalister på rätt sätt – så gör du”. I den beskriver han vilka metoder som personer kan använda sig av för att bland annat frysa ut en journalist. Metoder som han menar att vissa journalister själva gör mot privatpersoner.

– Om du har varit med om det själv, och vet hur det kan kännas som barn, varför då exempelvis skriva en sådan där artikel som jag har sett att du har gjort, där du guidar till och med hur man ska hota och hata journalister? frågar Frida Boisen.

– När jag skriver den här artikeln beskriver jag hur medier många gånger har använt eller missbrukat plattformen för att ge sig på folk som egentligen är ganska svaga, men man låtsas att de är några makthavare, svarar Chang Frick och tillägger:

– Man vill uppnå social ostracering, folk ska bli av med jobbet, och så vidare. Jag har sett det så många gånger. Då menar jag att vi kan vända på steken. Låt folk agera likadant mot journalister så får vi en ”terrorbalans”.

Läs även: Gudmundson: Hudfärg är inte problemet med svensk journalistik

Det som Frida Boisen reagerar starkast på i Chang Fricks artikel är två stycken som bland annat handlar om hur man kan få barn på förskolan att sluta umgås med ”journalistens barn”.

”Kanske har du en arbetskamrat som lämnar barnen på samma dagis som en av de aktivistiska journalisterna?”, står det bland annat i artikeln.

– Menar du på allvar, att du vill uppmana barn till att mobba och frysa ut andra barn, bara för att deras föräldrar råkar vara journalister? frågar Frida Boisen.

Chang Frick svarar att han inte uppmanar mobbning av barn men att det ska ”svida” för föräldrarna.

– Journalister som beter sig som svin ska få exakt samma bajskaramell i ansiktet som de utsätter andra för och gör karriär på och vill vara jättefina – ”titta på mig, vad duktig jag är” – ja, de ska ha det mulat rätt upp i näsborrarna. Det är rättvisa.

Blir inte lyssnade på

I programmet får även Frida Boisen förklara ett gammalt citat, och stå till svars för vilka sina journalistiska metoder på Trolljägarna.

”Trollen piskar upp en våldsam stämning i vårt land och deras ord är farliga”, har Frida Boisen sagt vid ett tidigare tillfälle. Detta är något som Chang Frick reagerar på.

– Jag tror att journalister ska fundera en gång till innan man ger sig på någon ensam förtidspensionär som har skrivit en sur kommentar på nätet om en makthavare. Det finns ett inslag där du i Trolljägarna går på en i Skåne, det ser ut som en tant som röker gula Blend under köksfläkten, förmodligen förtidspensionär och har det lite hårt materiellt. Och så kommer du ut på parkeringen och visar upp folk det som hon har skrivit, säger Chang Frick.

Det rörde sig om en människa som uttryckte rasistiska åsikter, säger Frida Boisen.

– Det var ”åk hem och sådant”. Då frågade jag henne vad hon menade. Kände hon de här människorna? Vilket hem menade hon? Jag förklarade för henne att de här människorna faktiskt har bott här i Sverige i flera decennier, betalat skatt som alla andra. Vilket hem ska de till? Det här är deras hem, argumenterar Frida Boisen, och tillägger:

– Då tycker jag, är det inte rimligt att få ställa de frågorna? Du började med att säga att vi ska lyssna på människor i fråga, låta folk komma till tals.

– Men att överrumpla på en parkering med kameran i nyllet. Det hade varit lite mer journalistiskt att sitta ner, fråga vad hon har varit med om, under mer ordnade former, svarar Chang Frick.

Läs även: Helgintervjun: Inga-Britt Ahlenius: Alternativa medier utmanar åsiktskorridoren

I slutet av programmet enas dock Frida Boisen och Chang Frick i att många av de personer som uttrycker näthat känner att de inte blir lyssnade på.

– Om du fick bestämma, hur skulle du vilja lösa det? Hur skulle du göra för att få bort näthat i samhället? frågar Chang Frick.

– Göra det vi gör nu. Jag tror på att prata, lyssna, försöka hitta förståelse, försöka mötas. Det tror jag är en väg. Vad ser du för väg för att vi ska se mindre hot?

– Jag tror att, de här människorna som är väldigt förbannade – många gånger på rätta grunder – de har anledning att vara förbannade. Om de upplever att deras perspektiv och de saker de oroar sig för börjar synas i media och tas på allvar och börjar bli en diskussion hela vägen, då kommer det här att lugna ner sig, säger Chang Frick.