Regeringen går vidare med ett förslag som enligt dem syftar till att kriminalisera förnekande av Förintelsen. Yttrandefrihetsexperten Nils Funcke är emellertid kritisk. – Hela utredningen andas av att det här inte är nödvändigt av något annat skäl än att det är EU-kommissionen som trycker på, säger han till Bulletin.
– Att förneka eller ursäkta Förintelsen göder antisemitism. Det handlar sällan om okunskap, utan om medvetna handlingar för att kränka eller hetsa och att förstärka idéer som strider mot våra grundläggande demokratiska värden, säger Gunnar Strömmer i ett pressmeddelande.
– En tydligare kriminalisering är viktig för att markera samhällets avståndstagande. Det är också viktigt att brottsoffer kan få status som målsägande och därmed rätt till skadestånd, fortsätter han.
Enligt Sveriges Radio löper Sverige risken att hamna i EU-domstolen ifall man inte kriminaliserar Förintelseförnekande. Och i pressmeddelandet står det: ”Genom lagförslagen tar regeringen hand om de synpunkter som EU-kommissionen har haft gällande Sveriges genomförande av det s.k. rasismrambeslutet, som är EU:s straffrättsliga instrument i arbetet mot rasism och främlingsfientlighet”.
– Det är inte så att fler handlingar blir olagliga i framtiden, utan det är ett förtydligande av att exempelvis förnekelse av Förintelsen är olagligt. På samma sätt kan man säga att det inte innebär någon ytterligare inskränkning av yttrandefriheten jämfört med i dag, säger Gunnar Strömmer till Expressen.
”Viker ner sig för EU”
Nils Funcke – journalist, författare och expert i yttrandefrihetsfrågor – menar att påtryckningarna från EU är tydliga när man läser utredningen.
– Hela utredningen andas av att det här inte är nödvändigt av något annat skäl än att det är EU-kommissionen som trycker på. Både utredningen och även regeringen har ju sagt att man lever upp till det här direktivet inom EU med den lagstiftning vi har, säger han till Bulletin och fortsätter:
– Så långt är jag överens, så jag förstår inte varför man viker ner sig för EU i oträngt mål. Om kommissionen vill driva det där vidare så skulle de väl få göra det då. Vi behöver liksom inte vika ner oss utan att ha tagit lite strid tycker jag, för det här är ju en på sätt och vis långtgående förändring av lagstiftningen där man då för in ytterligare så kallade rekvisit när man ska anse att hets mot folkgrupp har blivit uppfyllt.
– Jag tänker då på det här med ”uppenbart förringande” eller ”ursäktande”. Risken är att sådana skrivningar i en lag och i synnerhet när det hamnar i en grundlag kommer att få en återhållande effekt, även om utredningen hävdar att det inte ska bli några mer kriminaliserade gärningar.
Att förneka Förintelsen kan i vissa fall redan idag vara olagligt, menar Funcke.
– En person som förnekar Förintelsen idag och gör det på ett sådant sätt att man också uttrycker sig hatiskt mot judarna som folkgrupp, då blir ju det straffbart. Men däremot att bara diskutera till exempel omfattningen av Förintelsen eller andra företeelser kring den, det har ju hittills varit tillåtet.
– Men frågan är vad som händer med det nu när man då skriver in de här lägre trösklarna för när man ska anses ha passerat det som är lagligt.
”I lagtexten nämns inte ens Förintelsen”
Utöver Nils Funcke har regeringens planer tidigare fått kritik från bland andra Journalistförbundet som menar att förslaget innebär en inskränking av yttrandefriheten. Men den kritiken slår kulturminister Parisa Liljestrand ifrån sig.
– Min bild är inte att detta påverkar yttrandefriheten i någon utsträckning utan att det här är ett förtydligande som innebär att när det kommer så att säga till förnekelse av Förintelsen och vissa andra internationella brott, uttryckligen är kriminaliserade, säger hon till SR Kulturnytt.
Men Funcke menar att domstolarna kan komma att tolka den föreslagna lagtexten annorlunda.
– Det där är regeringens tolkning, domstolarna är de som sedan uttolkar vad som står i lagen. Och i lagtexten nämns inte ens Förintelsen. Där pratar man om folkmord eller motsvarande, vad det nu är för någonting. Det tror jag inte att de vet själva ens, säger han.
Regeringen föreslår att ändringen i brottsbalken ska träda i kraft den 1 juli i år medan ändringen i tryckfrihetsförordningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027. Detta eftersom den sistnämnda förändringen innebär en ändring av grundlagen.
Läs även: Funcke om EU-hotet om sanktioner mot Tucker: ”En märklig inställning”