
På sociala medier finns konton som utger sig för att erbjuda gängrelaterade uppdrag i utbyte mot pengar, i en sorts jobbannonser. Enligt Jale Poljarevius, polisens underrättelsechef i region Mitt, finns det konkreta exempel på detta i förundersökningar. – Det har handlat om sprängningar, skjutningar och ibland, tyvärr, i vissa fall även mordutredningar, säger han till Bulletin.
”Alla hundra gubbar som är tillgängliga för jobb runtom i Sverige skriv ja enkla cash [...] 100% anonyma såklart”.
Texten kommer från en story på Instagram publicerad av kontot ”ghetto_news_2024” i december. Kontots profilbild är en person med en räv-emoji för ansiktet som håller ett vapen i ena handen.

I en annan story ber användaren sina följare att skriva till kontot ”teamfox.work” ifall de vill ha jobb. Det kontots profilbild är en animerad soldaträv bakom texten ”team fox”, skriven i den kurdiska flaggans färger. De hänvisar också till ett konto på TikTok.

Jale Poljarevius är underrättelsechef i polisregion Mitt, som innefattar Gävleborgs-, Uppsala och Västmanlands län. Han beskriver gängens rekrytering på sociala medier som en komplettering till den mer ”fysiska” varianten, där gängmedlemmar befinner sig vid exempelvis ett centrum eller en fritidsgård där många ungdomar rör sig.
Den digitala arenan är enligt honom minst lika viktig för gängen, med tanke på hur många ungdomar som rör sig på appar som TikTok och Instagram.
– Man skulle bli svårligen förvånad om de inte går ut på den arenan och jobbar med att försöka värva folk den vägen, säger han.
”Sett skarpa exempel”
Tillfrågad om det i artikeln nämnda exemplet är en allvarligt menad ”jobbannons” eller om det är om någon sorts lurendrejeri eller trollning svarar Poljarevius att det sistnämnda är en aspekt man alltid måste ha med sig och att det kan vara någon som larvar sig.
– Men samtidigt, det där kommer att visa sig ganska snart. Du får ju ändå ett kvitto på om det stämmer inte, genom första kontakten.
– Vi har också sett skarpa exempel i förundersökningar där man ser att det är så här det har gått till. Så tyvärr, erfarenhetsmässigt vet vi att den här metodiken har använts tidigare.
Vad är det för uppdrag det rör sig om då?
– I de förundersökningar som har hittat de här delarna har det rört sig om tämligen grova brott. Det har handlat om sprängningar, skjutningar och ibland, tyvärr, i vissa fall även mordutredningar.
Vilka är det som tar sig an den här sortens uppdrag på sociala medier? Skulle du säga att det är erfarna gängkriminella eller unga som kanske är helt nya i sammanhanget?
– Vi har sett att sista tiden, och när jag säger ”sista tiden” så låt oss säga ungefär 2023-2024, så har det här gått ner i åldrarna markant. Pratar vi 2014, 2015, 2016 så har man ju ändå använt hyfsat rutinerade medlemmar som kanske varit i i alla fall runt 18-20-årsåldern.
– Men nu går det ner i åldrarna. Det går under 18, det går under 15 i vissa lägen.
Skett i flera år
Att gärningsmännen ofta är yngre leder enligt Poljarevius till att det är fler som åker fast.
– Det handlar till viss del [om] förbättrad metodik från polisens sida. Men det handlar också om orutin och okunskap att kunna sopa igen spår efter sig.
Just rekryteringen i sociala medier bedömer underrättelsechefen har skett i flera år.
– Kanske inte bara rekrytering till uppdrag utan rekrytering till gäng. Kom ihåg det: alla uppdrag handlar inte om mord och grova brott, utan en hel del har tidigare kanske handlat om att värva unga men de har inte fått den här typen av grova brott som ska genomföras i uppdrag.
– Det kanske har handlat om att hålla utkik, att bevaka en gömma, att kanske bära en väska.
”Massvis av wannabes”
Huruvida tidigare nämnda kontons tydliga hänvisning till gangsterbossen Rawa Majid – känd som ”Kurdiska räven” – innebär att de är kopplade till honom och hans gäng Foxtrot, eller om det är någon annan som utnyttjar dennes ”varumärke”, kan inte Poljarevius svara på.
– Det du efterfrågar nu är kvalificerat underrättelsematerial, och det kan inte jag diskutera, säger han och fortsätter i generella termer:
– Man måste hela tiden jobba rent underrättelsemässigt med att man måste se vad [som] är korrekt och vad skulle kunna vara till exempel vilseledande eller skrämselpropaganda. Eller att någon psykiskt labil individ åtar sig att vara talesman för någon.
– Det finns massvis av wannabes som inte ens är medlemmar i de här grupperingarna. Och det kan innebära en viss fara att anta en sådan här image, om man inte är en del utav det.
Läs även: Poljarevius: Gängkriminella och anhöriga flydde landet under våldsvågen