Sänkt dagersättning skulle hindra asylsökande från att bosätta sig i utsatta områden, menade regeringen och stödpartierna. Nya siffror från Malmö pekar på att deras reform inte har fått effekt. Tvärtom har Malmös utsatta områden fått en större andel asylsökande.
Sedan förra året får asylsökande sänkta bidrag om de bosätter sig i socioekonomiskt utsatta områden. Regeländringen kom till genom Januariavtalet mellan Centern, Liberalerna och den rödgröna regeringen. Reformen skulle motverka ”trångboddhet, osäkra boendeförhållanden och flyttkedjor som riskerar att försena etableringen”, påstods det i avtalet.
I regeringens proposition ”Ett socialt hållbart eget boende för asylsökande” gavs en utförlig problembeskrivning. Det hette att ”möjligheten till eget boende riskerar att leda till allvarliga negativa sociala konsekvenser både för enskilda individer och för lokalsamhället”. Mer exakt listade propositionen ”ökad segregation”,” försämrade planeringsförutsättningar”, ”extrem trångboddhet”, ”otrygga boendeförhållanden”, ”psykisk och fysisk ohälsa”, ”arbetslöshet”, ”svårigheter för barn och unga att klara av skolan” samt ”svårigheter för kommunerna att erbjuda välfärdstjänster, såsom skola och sjukvård, till såväl asylsökande som övriga kommuninvånare”.
Läs även: Huset som Malmö glömde – ingen tar ansvar för de 119 barnen
Konsekvenserna av denna utslagning, undanträngning och misär bedömdes dock inte allvarligare än att de skulle mötas med indragen dagersättning, snarare än förbud.
Hela dagersättningen dras in för den som flyttar till ett socioekonomiskt utsatt område. En ensamstående vuxen förlorar 71 kronor om dagen, det vill säga max 2 201 kronor per månad. Sammanboende och barn något lägre. En typfamilj om två vuxna och två barn förlorar max 6 882 kronor per månad.
Regeringen antog att antalet asylsökande som bosätter sig i utsatta områden skulle minska med ”åtminstone 40 procent” efter reformen. Men när Migrationsverket sammanställde siffrorna i februari i år såg man ingen effekt (SVT 11/2).
Ny statistik från Malmö antyder dessutom att ghettofieringen i själva verket har förvärrats.
Den senaste rapporten Malmö Migrationsdata visar att andelen asylsökande i socioekonomiskt utsatta områden har ökat med omkring 20 procent.
Från den 1 juli till den 31 december 2020 var samtliga områden i Malmö klassade som utsatta. ”Trots det har 351 personer bosatt sig eller registrerat ny adress i EBO i Malmö under denna period”, noteras det i rapporten. Det var visserligen färre än året innan, men detta berodde antagligen på covid. Malmös andel av landets asylsökande med eget boende minskade inte: ”andelen nyinskrivna i EBO i Malmö under samma period har ökat något; från 2,5 och 2,4 procent 2018 och 2019 till 3 procent 2020.”
Ghettofieringen av Malmö inte bara fortsatte efter januaripartiernas reform. Den förvärrades, att döma av kommunens siffror.
Statistiken ger tyvärr inga svar på hur asylsökarna försörjer sig. Men ”det är rimligt att anta att för många av dessa personer är inte indragen dagersättning den viktigaste faktorn vid val av bosättning” konstaterar Malmö stad.
Läs även: Ingen vet hur många som bor i Sverige – folkbokföringen har vittrat sönder
Malmö är förstås inte hela Sverige. Men utvecklingen i Malmö var en av huvudanledningarna till att systemet med Ebo reformerades. De nya siffrorna utgör ett enormt misslyckande för Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna. Deras reform inte bara saknar de effekter som förespeglats. Utvecklingen har blivit sämre.
Oppositionspartierna Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna förespråkar i stället att Ebo slopas helt. Argumenten för en ny regering blir starkare och starkare.
