Facebook noscript imageIngen vet hur många som bor i Sverige – folkbokföringen har vittrat sönder
Fokus
Ingen vet hur många som bor i Sverige – folkbokföringen har vittrat sönder
Magnus Ranstorp, forskare och Niklas Wykman (M), riksdagsledamot. Foto: Simon Paulin/SvD/TT, Jonas Ekströmer, Fredrik Sandberg/TT.
Magnus Ranstorp, forskare och Niklas Wykman (M), riksdagsledamot. Foto: Simon Paulin/SvD/TT, Jonas Ekströmer, Fredrik Sandberg/TT.

En gång i tiden hade Sverige världens bästa folkbokföring – i dag är det fullständigt kaos. Polisen vittnar om miljonprogramsområden där folkbokföringen säger en siffra, men polisen och kommunen uppger det flerdubbla. Ingen myndighet tycks vilja ta det övergripande ansvaret för att kontrollera vilka som befinner sig innanför Sveriges gränser, och vad de gör här. Det tillfälliga personnumret – det så kallade samordningsnumret – har en stor roll att spela i oredan. 

Sverige har en stolt historia vad gäller folkbokföring. Som ett av de första länderna i världen ålades det kyrkorna 1631 att föra längd över ”de döpte och begravnes namn”. Sedan dess har Sverige, med sin stabila myndighetstradition, haft ordning och reda på pappren. När personnumren inrättades 1947 var grunden redan lagd tack vare den ordning och reda som hade präglat folkbokföringen. Sverige blev först i världen med att inrätta ett system där man via ett nummer kunde föra register på hela landets befolkning och var de bodde.

Mantals- och skattskrivningslängd över Jämtlands län för år 1884. På den tiden var Sverige bland de bästa länderna i världen på folkbokföring. Arkivbild: Björn Larsson Ask/TT.

 

Men det är, som sagt, historia. I stället framträder en bild av att Sverige har tappat kontrollen över stora delar av befolkningen. Ansvaret över frågan tycks hamna mellan stolarna och ingen myndighet tar det övergripande ansvaret.

Vid ett besök i miljonprogramsområdet Tjärna Ängar i Borlänge hösten 2020 berättade polismannen Erik Gatu för mig om den bristande kontrollen där. 

– Mycket riktigt. Enligt folkbokföringen bor det cirka 3 600 personer inne i Tjärna Ängar. Vi gör bedömningen att det minst uppgår till det dubbla, säger Erik Gatu när jag besöker stadsdelen hösten 2020.

”Oacceptabelt”, sade statsminister Stefan Löfven till flera medier vid sitt besök i Borlängestadsdelen Tjärna Ängar, angående boendesituationen och den ökande våldsspiralen i området hösten 2020. Här i samspråk med Borlänges kommunalråd Jan Bohman (S). Arkivbild: Fredrik Sandberg/TT.  

Och redan för drygt tio år sedan rapporterades om liknande problem i den medialt uppmärksammade ”Rosengårdsrapporten”, vars egentliga titel är Hot mot demokrati och värdegrund – en lägesbild från Malmö, av statsvetaren och terrorforskaren Magnus Ranstorp. I rapporten sticker den förmodade folkmängden i miljonprogramsområdet Rosengård ut. 

– Rosengård var dimensionerat för 9 000 personer ursprungligen och där bodde vid tillfället minst det tredubbla, kanske det fyrdubbla. Vi förespråkade i rapporten en förändring i EBO-lagstiftningen vilken sedan ändrades. Möjligen har trångboddheten förbättrats i Rosengård sedan dess men myndigheternas kontroll över vem som är vem och vilka som vistas i landet har snarare förvärrats, säger Magnus Ranstorp.

Magnus Ranstorp är statsvetare och expert på frågor om terrorism vid Försvarshögskolan i Stockholm. Foto: Jonas Ekströmer/TT.

Skatteverket, som har folkbokföringsuppdraget sedan 1991, uppskattade våren 2020 att det finns uppemot 200 000 felaktiga adresser i folkbokföringen. Men Skatteverket självt säger sig inte ta något ansvar för vem som väljer att bosätta sig var. Jag blir kopplad till verksamhetsutvecklare Ingegerd Widell när jag ringer till Skatteverkets presstjänst. 

– Det ingår inte i vårt uppdrag att ta reda på om det bor fler i lägenheterna än vad som är bokförda. Och vad gäller statistik över trångboddhet så för vi ingen sådan av den enkla anledningen att det inte ingår i regeringsuppdraget att tillhandahålla den formen av statistik. Du får höra av dig till SCB i den frågan, säger hon. 

Men Skatteverket har ju ansvar för folkbokföringen – så hur folkbokför ni rent praktiskt?

– Det generella svaret är att man ska vara skriven där man bor. Sedan ska vi tillhandahålla korrekta och aktuella uppgifter om befolkningen och kommunicera det till andra myndigheter så att de kan ta korrekta beslut. 

Enligt Skatteverket självt finns det 200 000 fel i folkbokföringen. Och dåvarande inrikesminister Anders Ygeman (S) sade redan 2016 att minst 80 000 människor vistades olovligt i landet?

– För att bli folkbokförd så ska man ha rätt att vistas i landet. 

Enligt uppgifter från polis och kommuner blir människor ofta folkbokförda på ett ställe men bor på helt andra ställen.

– Ja, så är det säkert. Men då är det de kommuner där dessa miljonprogram finns, som måste göra något åt det.  

Kaos i kommunerna 

Men i kommunerna rapporteras det om kaos – som i ovan nämnda Borlänge och Tjärna Ängar. Om det inte handlar om extrem trångboddhet så handlar det om handel med svartkontrakt, olovlig uthyrning av lägenheter till papperslösa eller ”skenseparationer” där man genom att skaffa sig två bostäder kan använda ena bostaden till en form av ”svarthotell” där man hyr ut sängplatser. 

Polismannen Glen Sjögren i Malmö berättar om det växande problemet med skenseparationer. 

Glen Sjögren är polis i Malmö som bland annat har varit ansvarig för projektet Sluta skjut. Foto: Johan Nilsson/TT. 

– Just trångboddheten verkar inte vara det stora problemet i Rosengård just nu. Det handlar snarare om att de som är skrivna i området de facto inte bor där. På så sätt kan man inhämta bidrag olovligen, säger Glen Sjögren.

Det kan handla om att en man flyttar från sin fru, på papperet. Frun får bostadsbidrag för sin lägenhet. Mannen skaffar en lägenhet i Rosengård, men i själva verket bor han kvar hos din fru och därmed får båda bostadsbidrag. Samtidigt kan mannen hyra ut den tomma lägenheten svart till människor som behöver någonstans att bo

– I dessa lägenheter kan det få plats en hel del madrasser. Några av dessa gör säkert duktigt med vinst, samtidigt som de får bidrag. Men de har uppmärksammat problemet och arbetar aktivt med det, säger han. 

Oro i grannskapen

Jag ringer till MKB, som är det kommunala bostadsföretaget i Malmö stad för att fråga hur omfattande detta problem är. Det visar sig vara mycket omfattande. Så omfattande att man har inrättat en hel avdelning med fem personer för att arbeta med frågan, inklusive en chef med titeln ”chef för oriktiga hyresförhållanden”. Hon heter Eva Rosengren. 

– Detta är en trygghetsfråga i våra områden. Det skapar oro för de boende när människor flyttar in och ut på udda tider.  

Men arbetet har gett visst resultat, berätta hon. Projektgruppen tillsattes 2018 och ett antal lägenheter har kunnat återgå till den reguljära uthyrningsmarknaden. 

– Vi har sedan start fått tillbaka 546 lägenheter till bostadskön. Men problemet är fortfarande omfattande. Finns det brist på bostäder och pengar att tjäna så kommer detta att fortsätta, säger Eva Rosengren. 

”Det Malmö gör borde vara olagligt”

Torbjörn Tegnhammar är moderat oppositionsråd i det socialdemokratiskt styrda Malmö stad. Han är medveten om problemet och har länge arbetat för en bättre myndighetskontroll över vilka som vistas i Malmö och Sverige. 

– Vi har haft i princip helt öppna gränser tidigare. Har du varit inne i EU och Schengen-området så var det bara att traska över till Malmö. Under den så kallade flyktingkrisen 2015 kom det en väldig massa människor som inte hade intresse av att söka asyl. Och om man inte hade intentionen att berätta för myndigheterna vad man skulle göra här så kan man bara gissa att de inte hade de bästa intentionerna att komma hit, säger Torbjörn Tegnhammar. 

Moderata oppositionsrådet Torbjörn Tegnhammar i Malmö. Bilden togs 2019 på Ystadgatan i Malmö där en 15-åring just hade skjutits till döds och en annan fick livshotande skador. Foto: Johan Nilsson/TT. 

Han menar även att Malmö stad begår en kriminell handling genom att olovligen betala ut bidrag till människor som inte har rätt att vistas i landet – något som förvärrar den bristande kontrollen över vilka som bor i Sverige. 

– Malmö stad som kommun ägnar sig åt något som jag, och Moderaterna, anser borde vara olagligt. Nämligen att man försörjer människor som vistas illegalt i landet genom att ge försörjningsstöd till dem, säger Torbjörn Tegnhammar. 

Samordningsnumren rör till rejält

Enligt statsvetaren Magnus Ranstorp kan de flesta problemen kring den dåliga kontrollen över vilka som vistas i landet kopplas till oredan med de så kallade samordningsnumren. Ett samordningsnummer är en identitetsbeteckning för en person som inte är, eller aldrig har varit folkbokförd i Sverige. När människor kommer till Sverige får de ett samordningsnummer innan de erhåller ett riktigt personnummer.

Sverige har länge haft ett jätteproblem med identiteter och identitetsverifikation, menar han, men detta problem har förvärrats avsevärt i samband med tillblivelsen av samordningsnumren. 

– Tidigare hade vi problem med passfrågan. För tio år sedan var det inte ovanligt att du hade personer som per år tappade tio, femton pass och skaffade nya. Sedan sålde de dem vidare som ”lookalike-pass” så att människor olovligen kunde ta sig in i Schengenområdet. 

Numera är det bara tillåtet att ha tre pass under fem års tid och behöver man fler så krävs en intervju. Men frågan har återkommit genom oredan med samordningsnumren. 

– Det fanns en jättemarknad av pass i omlopp. Detta går igen i dag i samordningsnumren. Och genom detta samordningsnummer så får du access till en lång rad rättigheter i samhället. Med detta samordningsnummer kan man starta företag, man kan anställa personal, man kan hämta anhöriga, man få barnbidrag, man kan sjukskriva sig, man kan sätta företag i konkurs, man kan erhålla lönegaranti, man kan få a-kassa, man kan få försörjningsstöd och bostadsbidrag, man kan få starta eget-bidrag. Allt detta utan att behöva ha en folkbokföringsadress, säger Magnus Ranstorp. 

I rapporten Myndighetsgemensam lägesbild av organiserad brottslighet, utgiven av Nationellt underrättelsecentrum (Nuc), från 2019, ger en lång rad myndigheter sin bild av situationen. Där framkommer att Brottslighet mot välfärdssystemen är fortsatt omfattande och lyfts fram som allvarlig.

”Oftast är det felaktiga arbetstillstånd, osanna intyg och oriktig folkbokföring som orsakar felaktiga utbetalningar. Regelverket kring arbetstillstånd är generöst och välgjorda falska intyg är svåra att upptäckta”, står det i rapporten samtidigt som myndigheterna rapporterar återkommande problem med legitimationerna. ”E-legitimation framträder särskilt som en sårbarhet inom flera olika brottsområden.” 

Sverige – en bankomat för ekobrottslingar

– Många av de som bor illegalt i Sverige har fått ett avvisningsbeslut. Polisen ska verkställa Migrationsverkets beslut om utvisningar, men de stannar och håller sig undan radarn. Ett skuggsamhälle växer, där dessa människor också riskerar att utnyttjas som billig arbetskraft, säger Magnus Ranstorp. 

Dessutom saknas myndighetskontroll över en uppsjö av föreningsbidrag och andra typer av bidrag – pengar som i många fall riskerar att gå till extremistverksamhet. 

– På grund av att man inte har koll på identiteter. I och med att vi har så dålig koll på hur vi spenderar våra skattemedel. Sverige har blivit en enda stor bankomat för ekobrottslighet och det har lockat hit människor som inte har någon rätt att befinna sig i landet, säger Magnus Ranstorp. 

”Vi vill dra tillbaka alla samordningsnummer”

Niklas Wykman är riksdagsledamot för Moderaterna och andre vice ordförande i skatteutskottet i riksdagen. Han har länge varit engagerad i frågan om att bringa ordning på samordningsnumren. 

– Vi har tagit initiativ i skatteutskottet för att man ska återkalla alla samordningsnummer. Och den som vill behålla sitt samordningsnummer måste därefter ansöka, fysiskt på plats, om att få tillbaka det, säger Niklas Wykman. 

Niklas Wykman (M) är skattepolitisk talesperson för Moderaterna. Foto: Fredrik Sandberg/TT.

Han menar dock att regeringen delvis har gått dessa önskemål till mötes genom en rad olika förslag – men aldrig vågat gå hela vägen. 

– Regeringen har inte orkat ta tag i frågan fullt ut på ett sätt som löser problemet. Vare sig när det gäller folkräkningen eller när det gäller samordningsnumren, säger han. 

En lång rad problem framträder när han beskriver vad den bristande kontrollen på samordningsnumren leder till. 

– Vad gäller den bristande folkbokföringen så leder det till att människor kan tillskansa sig bidrag man inte har rätt till. Man betalar inte den skatt man ska. Man undanhåller sig rättsvårdande myndigheter. Man gör det svårt för människor som ska hyra ut bostäder på ett seriöst sätt. Man försvårar för Kronofogdens och Polisens arbete. Och inte minst ställer det till det för kommuner i deras planeringsarbete för äldreomsorgen, skolor och vårdinrättningar, säger Niklas Wykman. 

Han framhäver även Moderaternas ideliga arbete med att få till stånd en ny folkräkning i Sverige.

Men hur ska folkräkningen gå till? Ska tjänstemän gå ut och knacka dörr i miljonprogramsområdena och räkna skallar? I Tjärna Ängar vågar inte ens hantverkare gå in i lägenheterna ensamma längre?

– I vår budget har vi avsatt en halv miljard bara för att starta arbetet. Hembesök är en viktig del, men på grund av säkerhetsrisken så är det viktigt att Skatteverket får hjälp av Polisen. Skatteverket kan inte ensamma göra detta. Ytterligare en åtgärd är att man måste verifiera sin boendeadress för att få ta del av välfärdssystemet. En myndighetssamverkan är viktig – när det finns starka skäl att misstänka att det finns stora fel i ett område så måste myndigheter och kommun kunna samordna sig för riktade insatser. 

Varför har detta inte kommit till stånd tidigare? Problemet har funnits i minst ett decennium?

– Jag kan inte utesluta att regeringen har tyckt att det har varit besvärande, eftersom många fel kan komma att uppdagas i många socialdemokratiska kommuner. Kommuner har varit slarviga genom att de har betalat ut försörjningsstöd till människor som inte ska vistas i landet. Malmö och Borlänge är ju två exempel, säger Niklas Wykman. 

FOTNOT: Bulletin har försökt att nå inrikesminister Mikael Damberg och justitieminister Morgan Johansson, samt andra företrädare i regeringen rörande dessa frågor, men de har ännu inte återkommit. 

TEXT: Henrik Sjögren

henrik@bulletin.nu