Glada bönder utmanar Arla – siktar mot börsen
Fokus
Glada bönder utmanar Arla – siktar mot börsen
Anders Birgersson, mjölkbonde från Linköping, ser fram emot att dra igång osttillverkning på det anrika mejeriet i Boxholm i slutet av mars månad. Foto: Erik Hellquist
Anders Birgersson, mjölkbonde från Linköping, ser fram emot att dra igång osttillverkning på det anrika mejeriet i Boxholm i slutet av mars månad. Foto: Erik Hellquist

Föreningen Glada bonden tröttnade på att producera mjölk för marknadsledande Arla. Nu satsar man på ett eget mejeri i Boxholm. Slutmålet är en omsättning på över 1 miljard kronor och en börsintroduktion. “Nästan en förbjuden tanke inom bondekooperationen

21 Mar 2021 09:08

Det finns i princip bara en köpare av mjölken i Sverige. De andra mejerier som finns kvar följer marknadsledarens prissättning, säger Anders Birgersson, mjölkbonde från Vikingstad utanför Linköping och en av initiativtagarna till den ekonomiska föreningen Glada bonden.

Han och ett 70-tal mjölkbönder bildade Glada bonden för några år sedan som en protest mot dålig lönsamhet och en stel marknadsstruktur.

Målet är att höja värdet på den svenska mjölken och därmed lönsamheten för de svenska bönderna. Vägen dit går via ett större fokus på den fria marknaden, menar Anders Birgersson.

– Vår intention är att producera mjölk och mejeriprodukter på marknadens villkor. På så sätt tror vi att vi kan hitta fler köpare och skapa en mer dynamisk marknad och bättre tillväxt för den mjölk vi producerar. 

Köpt Boxholms mejeri av kommunen

Sedan några år tillbaka levererar Glada bonden en del av sin mjölk direkt till glassföretaget Sia och den norska koncernen Orkla. Men nu har Glada bonden lyckats köpa mejeriet i Boxholm av kommunen och planerar att dra igång med ostproduktion i slutet av mars.

När Arla lade ned Boxholms mejeri 2019 och flyttade produktionen av traktens klenod, Boxholms ost, till ett mejeri i Östersund gav staden upp ett ramaskri. Det har producerats ost på Boxholms mejeri sedan 1890 och från kommunen har det självklart funnits ett intresse för att någon ska återuppta produktionen.

Man måste förstå att ostproduktionen betyder mycket här så jag tror att alla parter var nöjda när vi lyckades förvärva mejeriet. Det är nästan så att jag förväntar mig en bronsstaty på torget, säger Anders Birgersson och skrattar.

Man Arla slog bakut vid beskedet. När kommunen köpte mejeriet stod inventarier kvar och Arla anser att de har rätt till den utrustningen.

Först begärdes Glada bonden i kvarstad av Arla, vilket innebär att Arla skulle kunna ta inventarierna som säkerhet. Men både Tingsrätten och Hovrätten avslog den begäran. Nu har Arla i stället stämt Boxholms kommun och Glada bonden rörande inventarierna.

Ja, de är välkomna om de vill förlora ett mål till. Jag förstår inte vad de håller på med. Det här är vattentätt. Alla jurister vi talat med bara skrattar åt det här, uppgav Stefan Andersson (M) förste vice ordförande kommunstyrelsen, till Svt nyligen i en kommentar.

När Bulletin kontaktar Arla för en kommentar uppger företagets presschef Erik Bratthall per mejl att: ”Vi har ett avtal som vi anser ska följas. Det är inte svårare än så.”

När Glada bonden nu startar egen mejeriverksamhet i Boxholm har man startat ett aktiebolag för att ge investerarna möjlighet till avkastning på kapitalet. Foto: Erik Hellquist

“Möjlighet på en monopolmarknad”

Torbjörn Iwarson är råvaruspecialist och expert på mjölkmarknaden. Han har bland annat varit ansvarig för SEB:s råvaruhandel och suttit med i gruppen Agricultural Markets Task Force som EU tillsatte när den förra mjölkkrisen slog till 2015.

Han menar att Glada bondens initiativ att starta ett eget mejeri och börja med en större produktion har förutsättningar att lyckas.

Det finns alltid utrymme för en snabbrörlig uppstickare på en monopolmarknad som helt präglas av en aktör. Är man rätt aktör kan man då utnyttja marknadsmöjligheter som den större, ofta trögare monopolisten inte hinner med, säger Torbjörn Iwarson.

Grundtanken med mjölkkooperationen när den bildades i början av 1900-talet var att mjölkproducenterna annars lätt kunde spelas ut mot varandra av handeln. Den kooperativa tanken är fortfarande stark och Anders Birgersson på Glada bonden har inget emot den.

Torbjörn Iwarson, råvaruspecialist, menar att kostnaderna för svensk mjölkproduktion är för hög vilket riskerar att konkurrera ut den. Foto: Privat

Men han och Glada bondens medlemmar vill ha större frihet att bestämma själva över den mjölk man producerar. Han menar att mjölkmarknaden i dag präglas av för mycket politik och för höga kostnader.

Mjölkbönderna har fått en uppsättning självpåtagna regler på nacken, menar han.  I kombination med de hårdare regler som ålagts dem från riksdag och regering har kostnadsläget ökat jämfört med de länder man konkurrerar med.

Torbjörn Iwarson menar att det höga kostnadsläget får förödande konsekvenser för den svenska mjölkproduktionen.

Den svenska mjölkimporten fortsätter att öka samtidigt som den interna produktionen minskat under en lång tid. Vad betyder det? Jo, att företag och konsumenter köper utländska mejeriprodukter i stället och det beror på de höga priserna. Samtidigt har de svenska mjölkbönderna rätt höga ersättningar jämfört med det övriga Europa, men trots det har man haft det svårt att klara sig ekonomiskt. Det beror på att skatter och regleringar gör det dyrt att producera. Det stryper långsamt den svenska mjölkproduktionen.

”Möjligt att drömma i ett aktiebolag”

När Glada bonden nu blir mejeriägare har man också valt att starta ett aktiebolag. När en riktad emission genomfördes valde också 80 procent av föreningens medlemmar att investera pengar i bolaget.

Målet är att på 6–7 år bygga upp en produktion som omsätter cirka 1,5 miljard kronor för att sedan försöka börsintroducera företaget.

I ett kooperativ petar du in pengar hela tiden. Men frågan är vad slutmålet är. Om det är att lämna över verksamheten till nästa generation så spelar det ingen roll, men om du vill bygga upp ett värde för egen del är det värdelöst. Det är möjligt att drömma i att aktiebolag. I en förening har du en stor mängd herrelöst kapital, ett svagt ägande och ingen majoritetsägare, säger Anders Birgersson  

Han tror att anledningen till att folk investerat i Glada bonden är att de tror på att de kan skapa konkurrens på marknaden. Och därigenom kan de tjäna en slant, om de sedan väljer att sälja sina andelar.  

– Det är ju nästan en förbjuden tanke inom bondekooperationen.

Glada bonden är inte den enda uppstickaren som startats inom mejerinäringen de senaste åren. Andra exempel är Wermland mejeri med bas i Nysäter i Värmland eller Sju gårdar som verkar i Uppsalatrakten.

Det man har gemensamt är en tro på att det finns en efterfrågan på lokal mjölk. Men medan andra satsar på att människor är beredda att betala ett högre pris för mjölken, har man i Boxholm en annan idé. Mejeriet ska drivas på helt marknadsmässiga villkor, slår Anders Birgersson fast.

Jag tror vår styrka kommer att ligga i att vara snabba och flexibla i att hitta nya kunder. Har du en friare marknad så reglerar det där sig av sig självt. Du köper in den mjölk du vill ha och betalar vad den är värd på marknaden just då. Det är där vi har vår chans.

TEXT: Martin Berg