På onsdagen anordnade Moderaterna en paneldiskussion om det nya ”mediepolitiska landskapet” och de digitala plattformarnas roll. Inbjudna diskussionsdeltagare och representanter för sociala medier var John Severinson, head of partner development Europe på Facebook, och Sara Övreby, samhällspolitisk chef på Google Sverige, som också äger Youtube.

De andra paneldeltagarna var Petra Wikström-Van Eemeren, director of public policy på Schibsted, Anette Novak, direktör på Statens medieråd samt entreprenören och libertarianska debattören Henrik Jönsson. 

Den demokratiska diskussionen är oändligt mycket bättre och spännande med sociala medier än utan, sa Henrik Jönsson, som driver en Youtubekanal där han pratar om aktuella samhällsfrågor utifrån ett libertarianskt perspektiv. 

Samtidigt påpekade han att det på senare tid har uppstått en del utmaningar i och med att samtalen på de digitala kanalerna består av så många olika individer. En minoritet av individerna kommer att bete sig illa, så det handlar om att balansera regleringen av detta med den demokratiska friheten för flertalet, sa Henrik Jönsson.  

– I den mån vi diskuterar kontoavstängningar eller bortplockande av innehåll är det i stor utsträckning ett tveeggat svärd. Du plockar bort en viss del innehåll som är skadligt och olämpligt men du riskerar också att antagonisera en stor mängd människor som uppfattar att just deras åsikt utsätts för någon form av otillbörligt förtryck, och det framfostrar misstänksamhet. 

En annan rättslig ordning

Det går inte att fälla posten eller Telia för ett ohövligt vykort eller för ett hotsamtal, sa Henrik Jönsson. Det beror på att de bara är budbärare. Alternativet är plattformar med redaktörskap, som traditionell media, där en ansvarig utgivare granskar innehållet som publiceras.

Henrik Jönsson sa att det kanske behövs en annan rättslig ordning, där man snabbt prövar de personer som bryter mot yttrandefrihetsgrundlagarna samtidigt som det ansvaret inte läggs över på nätplattformarna, som han menade är dåligt förberedda för att kunna avgöra vad som är rimligt. 

De digitala plattformarna får både kritik för att ”göra för lite” och för att ”göra för mycket”, var något som moderatorn för panelsamtalet, Karin Svanborg-Sjövall, konstaterade. Sedan frågade hon Googles Sara Övreby om hon kunde förstå att det finns personer som tycker att kriterierna för när material tas bort från plattformarna är svåra att förstå sig på. 

– Kommunikation sker alltid på mottagarens villkor, så det är klart att man alltid kan förbättra den, svarade hon och tillade: 

– Om man tar Youtube som exempel så har vi en process i tre steg. Det första som händer är att man får en varning. Det man har visat på sin kanal strider mot våra användarvillkor eller lagen, och vi följer alltid lagen i det land där vi är verksamma. Om det inte sker någonting efter den första varningen så stängs möjligheten att lägga upp videor ner under en period. Det sista som händer är att man stängs av. 

Sara Övreby sa att Youtube i varje fall kommunicerar med kanalen eller användaren kring anledningen till att de stängs ner.

”Riskerar total låsning”

John Severinson sa att han håller med Sara Övreby om att det, utöver lagen, ska finnas sådant man inte ska göra på en plattform. Lösningen på det, enligt honom, är en kombination av nationell lag inom det land de opererar i och det som de kallar för ”community-standards”. 

– För dessa har vi fått kritik först för att de var för komplicerade. Sedan förenklade vi dem och sedan fick vi kritik för att de var för icke-detaljerade, och då fick vi förtydliga dem. Jag tror att många av dem som kritiserar oss inte själva har gått in för att läsa dem. De är pedagogiskt skrivna, sa John Severinson.

– Det vi behöver bli bättre på i den närmaste framtiden är att förtydliga för användaren varför den blev avstängd och på vilket sätt den kan överklaga, fortsatte han.

Henrik Jönsson sa även under panelsamtalet att många av dagens argument om ”hat” samt ambitionen att värna människor mot otrevligheter står i paritet med att vi också har en växande hatdefinition.

– Det finns en problematik i att de sociala medier-företagen hamnar mellan två hårda cases och kan inte göra rätt hur de än vänder sig. Å ena sidan står politiker som säger att ”ni måste bli duktigare på självsanering”. På andra sidan så har man användare som är sura för att de blir deplattformerade. Och till sist en grupp aktivister som tycker att man gör för lite.

– Försöker man göra alla de här grupperna nöjda riskerar man att landa i en total låsning, där det nästan blir ointressant med plattformarna. För i ambitionen att försöka få bort allt som är anstötligt blir det heller ingenting som är intressant kvar. 

Förutom deplattformering diskuterades även frågan om konkurrensneutralitet mellan traditionella medier och sociala medier. Bland annat nämndes ett lagförslag från Australien, där techplattformarna ska betala ersättning för innehåll från lokal medier.

TEXT: Ana Cristina Hernández

ana@bulletin.nu