Att öka den ekonomiska jämlikheten ser många som angeläget. Men lika inkomster och lika förmögenhet är inte samma sak. Sverige har redan den lägsta lönespridningen av alla OECD-länder och lönen har därmed förlorat mycket av sin roll som morot för ökade ansträngningar. Däremot är förmögenheterna ojämnt fördelade, både i vårt land och resten av världen. Lennart Göranson skriver att vi bör vara tacksamma för den saken, eftersom det skapar det produktionskapital som är grunden för allas vårt välstånd.
Rubriken är att svära i kyrkan i ett land där ekonomisk jämlikhet ses som det högsta goda och varje steg mot ökad utjämning som en framgång. Politiker, fackliga ombud, vänsterlutande nationalekonomer – legio är de som ser de ekonomiska klyftorna som ett av vårt lands största problem. Men är det verkligen korrekt att beskriva den ekonomiska ojämlikheten i Sverige som stor och problematisk?