Högsta domstolens beslut om rättsdatabaser kan innebära stora konsekvenser för journalistiken, enligt en enkät från Journalisten. Grävreportrar runt om i Sverige uppger att flera granskningar om brott och missförhållanden aldrig kunnat, eller varit extremt tidskrävande att genomföras utan dessa databaser.
Journalisten har frågat landets ledande grävredaktioner om konsekvenserna av HD-domen som skakat om Mediesverige. Svaret är entydigt: avgörande granskningar av kriminalitet och missförhållanden blir omöjliga eller extremt tidskrävande.
Utan rättsdatabaser hade flera viktiga granskningar aldrig kunnat genomföras:
- Uppdrag gransknings ”Bedragarna” om omfattande välfärdsbrott
- DN:s ”Lilla hjärtat” om socialtjänstens brister
- SvD:s ”Gängens pengar” om kriminell finansiering
- Expressens granskning av 64 politiker kopplade till kriminella MC-gäng
- Aftonbladets ”Nätverken” om organiserad brottslighet
”Det här är en potentiellt förödande förändring av förutsättningarna för granskande journalistik. Vi använder dessa tjänster i stort sett i varje reportage, särskilt de som berör kriminalitet”, skriver Uppdrag gransknings utgivare Axel Björklund enligt Journalisten.
Försvårar kampen mot kriminalitet
Eigil Söderin, grävande reporter på Dagens ETC, är tydlig med konsekvenserna:
”Seriösa rättsdatabaser som Acta Publica är livsnödvändiga för att vi grävande journalister ska kunna utföra vårt arbete. Utan tjänster som samlar alla domar och myndighetsdokument kommer det att bli nästan omöjligt att kartlägga kriminella nätverk och välfärdsfifflare”, skriver han i enkäten.
Särskilt oroande är att omfattande kartläggningar av större kriminella strukturer blir svårare att genomföra.
”Vår kriminaljournalistik skulle radikalt försvåras utan detta verktyg, men extra drabbade blir de mer omfattande kartläggningar vi gör av större kriminella strukturer”, skriver Aftonbladets krimredaktör Astrid Billengren enligt Journalisten.
Läs även: HD-beslutet stoppar bakgrundskontroller: ”Jag kan bara gratulera de kriminella”
