Sverige fortsätter att vara en magnet för asylsökare och lockar fler än de nordiska grannarna gör tillsammans.
Det har nu gått fem år sedan statsminister Stefan Löfven och den rödgröna regeringen aviserade att den svenska migrationlagstiftningen skulle anpassas till EU:s miniminivå. Men enligt den senaste kvartalsrapporten från EU:s statistikmyndighet Eurostat ligger Sverige fortfarande inte i närheten av några lägstanivåer. Sverige fortsätter att vara en magnet för asylsökare och lockar fler än de nordiska grannarna gör tillsammans.
Svenskt asylmottagande ligger, till skillnad från vad regeringen påstår, i mittfåran bland EU-länderna. Av EU:s 27 länder ligger Sverige på plats 13 i relation till folkmängden.
I jämförelse med våra närmaste nordiska grannländer framstår Sverige som extremt. Under det andra kvartalet 2021 tog Sverige emot 2 810 asylsökare. Det ska jämföras med Danmarks 325, Finlands 505 och Norges 260. Sverige lockar alltså långt mer än dubbelt så många asylsökare som de nordiska grannarna gör tillsammans – faktiskt nästan tre gånger så många – i absoluta tal.
Även i relation till folkmängden skiljer svensk asylmottagning ut sig kraftigt mot de nordiska grannländerna. Under det andra kvartalet lockade Sverige 180 asylsökare per miljon invånare, mot Danmarks 53, Finlands 35 och Norges 46.
Anledningarna är flera. Dels har själva asyllagstiftningen inte lagts riktigt så lågt som begreppet ”miniminivå” antyder. En rad EU-länder har stramare regler, men dem vill vi kanske inte gärna jämföra oss med. Dels har det generösa svenska välfärdssystemet fortsatt en stark dragningskraft. Möjligheten till försörjning spelar roll vid så kallad asylshopping. Och dels tenderar migration att följa upptrampade stigar. En etablerad diaspora i ett destinationsland lockar fler från samma region.
Covidrestriktionerna har medfört ett minskat söktryck på EU-länderna. Nästa år räknar dock Migrationsverket med att mängden asylsökare i Sverige ökar med omkring 50 procent, tillbaka till de nivåer som rådde före pandemin.
Läs även: Har ni aldrig hört talas om Återvandringskontoret?
Politiskt utgör riksdagsvalet 2022 något av en nyordning. Det är första gången sedan åtminstone 1990-talet som väljarna erbjuds ett realistiskt regeringsalternativ som lovar en annorlunda invandringspolitik. Några exakta termer är inte framförhandlade, men såväl Moderaterna som Kristdemokraterna har formulerat en ambition att anpassa invandringsnivåerna till våra nordiska grannländer. Sverigedemokraterna strävar å sin sida efter ett nettominus för invandringen. Även Liberalerna säger sig vilja ha ”lägre volymer”, om det nu blir aktuellt.
Vad den rödgröna konstellationen innebär vet väljarna exakt. Så sent som i somras införde regeringen liberaliseringar av asylregelverket. Regeringen Löfven har i fem års tid sagt sig ha återtagit kontrollen över migrationen med en politik på EU:s miniminivå. I verkligheten har asyltrycket styrts mer av yttre faktorer än av egna politiska ambitioner och Sverige har fortsatt vara en asylmagnet.
