I veckan begåvades fyra svenska restauranger med stjärnor av Guide Michelin: Aira i Stockholm, Hotell Borgholm på Öland, Project i Göteborg och ÄNG utanför Varberg.

Det är förstås synd att göra politik av en stor matupplevelse. Men efter ett sekels ökenvandring kan det ändå vara på sin plats.

Den ekonomiska liberaliseringen under andra halvan av 1800-talet hade inneburit en explosion i utbudet – en guldålder för kontinentalt krogliv. I början av 1900-talet slog dock politiken tillbaka. Dryckestillverkningen började monopoliseras och restaurangerna regleras.

År 1935 fanns bara 450 restauranger med utskänkningstillstånd i landet. En stor del av krogarna ägdes av ett slags allmännyttiga bolag.

Tredjeklasskrogarna (tänk ölhallen Kvarnen) fick ha öppet till klockan 18 måndag till torsdag, och till 16 på fredag och lördag. Förstaklassrestauranger (som Stadshuskällaren) ända till 21.

1937 års skärpning av det så kallade vinstkvantitetssystemet innebar att krögarna enbart fick behålla en årligt minskande andel av vinsten från alkoholförsäljning. På 25 års sikt skulle allt vinstintresse i spriten undanröjas, var det tänkt.

Inte oväntat satt folk hemma i stället.

Krympande vinstmarginaler gjorde att restaurangerna kunde satsa allt mindre på kvalitet. I stället tog man till allt mer desperata metoder. Om det kan man med fördel läsa i liberalen Mattias Svenssons frejdiga debattbok Så roligt ska vi inte ha det. En historia om svensk alkoholpolitik (Timbro 2020). De offentligt drivna restaurangerna var inget föredöme. Strippor och barbröstade servitriser förekom – på statens krogar. I början av 1970-talet var statskontrollerade SARA Sveriges största hotell- och restaurangkedja.

Detta var demokratisk socialism. Mellan 1932 och 1976 satt Socialdemokraterna obrutet i regering. Det var 44 år som Sverige var om inte en socialdemokratisk enpartistat så åtminstone ett socialdemokratiskt mönstersamhälle. Under tiden genomfördes den åtstramning av alkoholutskänkningen och den socialisering av krogbranschen som totalt utarmade restaurangkulturen.

Lyckligtvis vände utvecklingen när Sverige blev gradvis mer ekonomiskt liberalt igen. 1977 fanns det omkring 2 500 ställen med utskänkningstillstånd i Sverige. Ett decennium senare dubbelt så många. I dag finns det runt 13 000.

1984 delades de första Michelinstjärnorna ut i Sverige. Fyra restauranger ansågs värdiga. 2000 fick en svensk restaurang för första gången betyget två stjärnor. 2018 kom den första trestjärniga.

I dag har Sverige 19 stjärnkrogar. En av dem har tre stjärnor – Frantzén i Stockholm.

Det är värt en skål.