Från början av 2000-talet har skjutvapenvåldet gått ner i nästan alla länder i Europa. Minskningen har planat ut på senare år, men de flesta länder är i dag avsevärt tryggare än för två decennier sedan. Sverige har däremot genomgått en dramatisk försämring. Frekvensen av dödsskjutningar har fördubblats.

Skjutvapenvåldet i Sverige har närmat sig länder med extrema nivåer, som i forna Jugoslavien eller tidigare Sovjetrepubliker.

Det konstaterar en ny vetenskaplig studie, finansierad av EU-kommissionen och utförd av Project Target vid Vlaams vredesinstituut, en fredsforskningsinstitution under det flamländska parlamentet i Belgien. Studien sammanställer statistik och forskning från hela Europa och är ett försök att ge en heltäckande bild av vapensmugglingens relation till våldsutvecklingen. Sverige pekas ut som varnande exempel på grund av det senaste decenniets skjutningar.

”Sedan 2010 utmärks Sverige av en betydande ökning av antalet skjutningar. Dessa kopplas vanligen till löst sammansatta ungdomsgäng med god tillgång till och hög benägenhet att använda skjutvapen”, summerar rapporten.

Sverige är ett av de europeiska länder som forskarna valt att detaljstudera för att exemplifiera sambanden mellan europeisk vapensmuggling och skjutvapenvåld. Sverige sticker ut, inte bara vad gäller mängden illegala vapen. På senare år har även andelen automatvapen ökat. En relativt stor del av skjutvapnen kan klassas som militära.

En analys av skjutningar i Stockholm mellan 2015 och 2019 ger en bild av varifrån vapnen härrör. Det vanligaste fabrikatet är serbiska Zastava, men forskarna noterar att mer svåröverkomliga märken som Glock, Luger eller Smith & Wesson anses ge högre status i svenska kriminella gäng.

Efterfrågan på illegala vapen har ökat under det senaste decenniet, och härrör främst från kriminella i utsatta områden, ofta med utländsk bakgrund. Skjutvapenvåldet är intimt förknippat med narkotikahandeln. De illegala vapnen förs in i Sverige i små kvantiteter, liksom via en myrstig, vanligen över Öresundsbron. En förklaring till den höga förekomsten av vapen från västra Balkan, som Serbien eller Bosnien och Hercegovina, är invandringen därifrån på 1990-talet, noterar forskarna. Till skjutvapentrafiken kopplas också inflödet av handgranater. Dessa erbjuds ibland som bonus vid vapenköp.

Studien visar att Sverige avviker. En liknande utveckling kan dock skönjas i Nederländerna. Men där knyts de senaste årens uppgång i skjutningar främst till narkotikagäng av marockanskt ursprung, den så kallade Mocro-maffian.

Läs även: Nu topsar vi laget!

Det finns inga tecken på att skjutvapenvåldet kommer att avta. Forskarna befarar tvärtom att den svenska utvecklingen, fastän den just nu avviker från övriga länder, är en föraning om något som kommer att drabba även övriga Europa. En mer detaljerad studie av den svenska skjutvapensituationen planeras bli färdig 2022.

Det finns förvisso exempel på länder som har gått från extrema våldsnivåer till ett mer civiliserat tillstånd. Men detta kan bero på en konsolidering bland aktörerna på den kriminella marknaden, snarare än på att rättvisan tagit kontroll. Rapporten beskriver till exempel hur Estlands kriminella paraplyorganisation Obtshak upprätthållit ett eget våldsmonopol, eller hur morden minskat i Italien trots att maffian har kvar arsenalerna.

Det är en jämförelse som kanske även sätter utvecklingen i Sverige i annat ljus. De påstådda framgångarna med polisens projekt Sluta skjut beror då möjligen på att de kriminella i Malmö har lärt sig att sporadisk skottlossning kan vara skadlig för kärnverksamheten.

I så fall blir justitieminister Morgan Johanssons främsta bidrag till den svenska brottsutvecklingen att han gjorde oorganiserade ungdomsgäng till professionella kriminella organisationer.

Läs även: Varken hårda mot brott eller mot brottens orsaker