Jämfört med andra nordiska länder införde Sveriges regering milda restriktioner under covidpandemin. En förhoppning var att landet skulle skonas från negativa följder av nedstängningar. Så blev det inte. Under pandemin sköt invandrarnas arbetslöshet i höjden.

En ny studie från Nordiska ministerrådet – samarbetsorganet för Danmarks, Finlands, Islands, Norges och Sveriges regeringar – jämför utvecklingen för invandrare i Norden.

Invandrarna till det lilla Island, vars ekonomi är extremt beroende av resor och turism, drabbades hårdast. Där steg arbetslösheten bland utrikes födda från 5 till 18 procent under pandemin. Men Sverige hade ett mycket sämre utgångsläge. Här låg redan arbetslösheten bland utrikes födda på omkring 15 procent. Under pandemin steg den till 20.

Sverige är det land i Norden som har störst skillnader på arbetsmarknaden mellan inrikes och utrikes födda. Skillnaderna ökade ytterligare under pandemin. Medan arbetslösheten för infödda steg med en procentenhet, rusade den med fem procentenheter för utlänningar.

Utvecklingen i Sverige var avgjort värre än EU-genomsnittet. Enbart Spanien såg en kraftigare ökning av skillnaderna mellan in- och utrikesfödda. Och till skillnad från Island kan Sverige inte hänvisa till turismens betydelse.

Särskilt är det utomeuropeiska invandrare som har svagt fotfäste på den svenska arbetsmarknaden. För dem låg arbetslösheten på 17,5 procent när pandemin slog till, för att sedan stiga till 24 procent. Inomeuropeiska invandrare drabbades bara marginellt hårdare än infödda svenskar.

Förklaringen till Sveriges dåliga resultat kan ligga både i mängden och mixen av migranter. Sverige har inte bara högst andel utrikes födda, utan även flest utomeuropeiskt födda. Och bland de utomeuropeiska har Sverige högst andel med låg utbildningsnivå. På den moderna nordiska arbetsmarknaden kommer man inte långt utan kvalifikationer.

I den senare delen av pandemin återhämtade sig arbetsmarknaden något. Men arbetslösheten ligger kvar på en högre nivå än före covid. Inte minst långtidsarbetslösheten har en tung dominans av utrikesfödda. Över 70 procent av de långtidsarbetslösa i Sverige är födda utomlands, trots att utrikes födda utgör 30 procent av befolkningen i arbetsför ålder.

Nordiska ministerrådets experter förespråkar riktade sänkningar av ingångslönerna i de sektorer där många lågutbildade jobbar. Därutöver rekommenderas skatteavdrag på arbetsinkomster – det vi i Sverige kallar jobbskatteavdrag – för att höja incitamenten att arbeta.

Bägge lär behövas. Trots att pandemin kraftigt reducerade den internationella migrationen fortsatte inflödet till de nordiska länderna och andelen utrikes födda i befolkningarna att stiga.