Facebook noscript imageGustavsson: Dödshjälp legaliseras före 20-talets slut
John Gustavsson
Krönikörer
Gustavsson: Dödshjälp legaliseras före 20-talets slut
Eutanasimaskinen Sarco har utvecklats av organisationen Exit International. Foto: Ratel (CC BY-SA 4.0)
Eutanasimaskinen Sarco har utvecklats av organisationen Exit International. Foto: Ratel (CC BY-SA 4.0)

Frågan om dödshjälp kommer inte att lösas av moralfilosofer utan av kommunernas ökande kostnader för äldreomsorg i ett land med en snabbt åldrande befolkning. Det spår Bulletins John Gustavsson, och listar sina skäl till att vara emot dödshjälp.

Dödshjälp är en komplicerad etisk fråga. Sverige har, trots att vi är ett mycket värdeliberalt land, fortfarande ett förbud mot aktiv dödshjälp. Argument finns så klart på båda sidor, men i slutändan tror jag att denna etiska gordiska knut kommer att lösas upp på det sätt de flesta etiska frågor avgörs: ekonomi. Sverige kommer därför att legalisera dödshjälp innan detta årtionde är över.

Läs även: Riksdagsmajoritet vill utreda dödshjälp

Om detta är rätt eller fel har ingen betydelse. Jag är själv emot dödshjälp. Men som man säger på engelska, the writing is on the wall – det är bara en tidsfråga. Varför tror jag då det?

Först och främst handlar det om att spara pengar. Sveriges befolkning över 80 år ökar snabbt. År 2028 kommer den att ha ökat med 50 procent jämfört med 2018. De allra flesta svenskar förstår inte hur mycket äldreomsorgen kostar. En plats på äldreboende för en person i ett år går på minst 500 000, och inte sällan uppemot 800 000. Vi har redan flera kommuner som befinner sig i en ekonomisk dödsspiral, på väg mot konkurs.

En giftinjektion däremot går på någonstans mellan en tusenlapp och upp till 10 000–12 000, om vi går på siffror från USA (där giftinjektion är en vanlig form av dödsstraff). En stor besparing. Skulle staten då verkligen börja massavrätta äldre med hänvisning till budgetkalkylen? Självklart inte. Ekonomi dominerar över etik i 90 procent av alla frågor, men ekonomi är sällan det uttryckliga skälet till att en etisk fråga avgörs på ett eller annat sätt.

Det finns goda argument för dödshjälp. Politiker kommer, när välfärdsekvationen blir omöjlig att få ihop, att legalisera dödshjälp och utåt i det offentliga hänvisa till de etiska argument som alltid funnits för dödshjälp (”rätten till en värdig död”, och så vidare). Att det råkar finnas en budgetaspekt som gör att man först nu övertygas av de etiska argumenten – som ju i sak inte förändrats – kommer man så klart att tala tyst om.

Att ekonomi slår etik må låta cyniskt, men vi människor har en fantastisk, vetenskapligt dokumenterad tendens att lura oss själva att det som gynnar oss ekonomiskt, också är det som är moraliskt rätt. Politiker som brottas med budgetunderskott kommer att bli mycket mer mottagliga för argumenten för laglig dödshjälp.

Läs även: ”Svagt” arbete mot självmord i Sverige

Den andra anledningen till att dödshjälp kommer att legaliseras är att efterfrågan från de äldre kommer att öka. I takt med att vården och omsorgen försämras, så kommer fler gamla människor att vilja dö. Vi talar då om människor som vet att de bara har några år kvar, och som vet att läget inte kommer att förbättras. Deras liv kommer att bli sämre och sämre, varje dag, tills deras liv tar slut. Redan i dag lever många av våra allra äldsta under förhållanden som kan beskrivas som värre än döden.

Att allt färre svenskar är religiösa spelar också in. De flesta religioner har en mycket negativ syn på självmord, vilket dödshjälp, som sker med patientens medgivande, räknas som. Även äldre svenskar i dag är mindre religiösa än tidigare generationer äldre, och därmed finns inte den religiösa ”barriären” mot att önska sig dödshjälp. Genom att låta omsorgen krascha så skapar politiker en efterfrågan på dödshjälp, vilket också ger dem ett svepskäl för legalisering – ”vi gör bara det de gamla vill att vi ska göra”, så att säga.

Varför är jag då emot dödshjälp? Framför allt eftersom jag överhuvudtaget inte litar på den svenska sjukvården, på regionerna, eller för den delen på den svenska staten. Även om det teoretiskt går att utföra dödshjälp korrekt – vilket innebär att dödshjälp endast utförs på patienter som inte utsatts för några påtryckningar, patienter vars plågsamma sjukdomar verkligen inte kan behandlas eller effektivt mildras, och som genom dödshjälpen får en smärtfri död (svårare än man kan tro att ordna!) – så tror jag inte att svensk sjukvård har kompetensen att utföra dödshjälp korrekt.

Läs även: Annika Borg: Ett samhälle kan inte tillåta dödshjälp

För att dödshjälp ska vara etiskt försvarbart, så måste den utföras felfritt. Om någon dör som egentligen inte ville dö eller som egentligen inte hade en svår, icke behandlingsbar sjukdom, så är det lika med ett dråp begånget av sjukvården. Tror någon på fullt allvar att regionerna kan utföra dödshjälp, eller för den delen utföra någonting alls, felfritt?

Hursomhelst är vi onekligen på väg mot legaliserad dödshjälp. Ekonomi kommer också här att slå moral i politikernas ögon. Trots att det står människoliv på spel.

John Gustavsson

Filosofie doktor i nationalekonomi, konservativ debattör och f.d. politisk rådgivare i Europaparlamentet.
Skriver även på sin egen substack The Hepatica
Twitter: @Nationstatist