Så här långt har regeringens strategi för elprischocken varit att, först och främst, skylla på Socialdemokraterna och Miljöpartiet som la ner kärnkraften, och i andra hand skylla på Tyskland vars opålitliga energiproduktion gör att de blir beroende av import från Sverige, en import som sedan driver upp priserna i elområde 3 och 4. Det ligger såklart sanning i båda anklagelser, men om Ebba Busch inte kan agera här och nu så bör hon avgå.

Till att börja med: Lagom till nyår så ska elskatten höjas igen. Ja, det är tekniskt sett en indexering, en höjning i nivå med inflationen, men indexeringar kan stoppas genom regeringsbeslut.

För att ta ett exempel så stoppade regeringen förra året den indexerade höjningen av brytpunkten för statlig inkomstskatt, något som i realtermer innebar att över en miljon löntagare fick höjd skatt, och detta under en borgerlig regering.

Punktskatt på el är, som fenomen, dessutom ytterst tveksamt. Vi har punktskatter på saker som är skadliga för samhället -- främst då alkohol och tobak. Där har vi som folk bestämt att den vanliga momsen inte räcker till för att kompensera för den skadliga effekten som konsumtionen av dessa varor har på samhället.

Kan vi verkligen säga detsamma om el? Det är dessutom ingen vara som någon av oss kan välja att inte konsumera; det finns i ett modernt samhälle inga ”el-nykterister”. Genom att brännmärka elen med en punktskatt som om ström vore sprit, så avskräcks dessutom företag från att investera i ny elproduktion.

Om regeringen på allvar vill ta kontroll över narrativet som just nu håller på att sänka Tidögängets omvalschanser, så borde man därför helt och hållet avskaffa elskatten. Om det av tekniska skäl inte kan göras innan nyår, så kan man lova redan nu att vårbudgeten kommer att innehålla en kompensation till alla hushåll motsvarande vad de betalat i elskatt -- kort sagt, en återbetalning.

Det är egentligen märkligt att vi, utöver elskatten, också har 25 % moms på el. Mat har ju en lägre moms (12 %), just för att mat är något vi alla behöver för att leva. På hyran betalar vi ingen moms alls, för bostad behöver ju alla människor.

Varför ligger inte elen i någon av dessa kategorier? Är det verkligen rimligt att vi betalar lägre moms (6 %) när vi köper ett exemplar av Aftonbladet, än när vi betalar elräkningen? Att det är så speglar verkligen de politiska maktförhållandena i Sverige.

I min förra text på ämnet föreslog jag att Sverige återigen skulle bli ett elområde, och sedan fick EU tycka vad de ville om saken.

Ett annat liknande alternativ, som lagts fram av bland andra det moderata kommunalrådet Christian Sonesson, är att Sverige uppdelas i två elområden: Ett som omfattar hela Sverige, och ett område som endast omfattar själva kabeln som går till Tyskland.

Tekniskt sett följer man EU:s regler, och om Tyskland vill klaga på lösningen så har vi -- som jag påpekade i förra artikeln -- goda möjligheter att stå emot.

Vi är nettobidragsgivare till EU, och vi har vetorätt i Europeiska rådet. Sverige är dessutom inte det enda landet som drabbats av Tysklands vårdslösa energipolitik som ödelagt landets möjligheter att producera tillräckligt med el åt sin egen befolkning.

Möjligheterna till att skapa ett anti-tyskt block inom unionen som tvingar Tyskland att antingen betala skyhöga priser för att importera el, eller starta upp sina egna kärnkraftverk igen har aldrig varit bättre.

Jag har i en tidigare text beskrivit Kristdemokraterna som ett av Sveriges zombiepartier som i det moderna politiska Sverige inte längre har något existensberättigande utan endast hålls vid liv genom att val efter val få stödröster.

I grunden gör det mig ingenting om Kristdemokraterna åker ur, men det skulle garantera att Socialdemokraterna med anhang får återvända till Rosenbad.

Det Ebba Busch måste förstå är att hennes prestation som energiminister om inget förändras kommer att innebära att inga stödröster i världen kommer räcka för att rädda hennes parti.

Det räcker inte att lova kärnkraft om 10-15 år, och det räcker inte att skylla ifrån sig. Sänk skatten och konfrontera Tyskland -- eller avgå.