Rasmus Paludans vidare koranbrännande efter kravallerna i våras får nog främst tolkas som personligt varumärkesbyggande, denna gång på bekostnad av Sveriges Natoansökan. Så låt oss inte bländas av yttrandefrihetsargumenten – den med barn sexchattande dansken är en idiot, skriver John Gustavsson.
Låt mig först som sist klargöra: Jag säger inte att Paludan inte har rätt att bränna Koranen. Jag har tidigare, här i Bulletin, argumenterat för hans rätt att göra det. Samtidigt har jag varit tydlig med att jag inte stöder bokbränningar, och då menar jag i största allmänhet. Böcker ska diskuteras, inte eldas upp. När man bränner en bok, särskilt offentligt, så skapar man egentligen bara intresse för boken. Och i fallet med religiösa texter leder sådana aktioner till sympati för bokens följeslagare. Det är helt enkelt ett värdelöst sätt att bekämpa islamisering. Paludan har rätt att göra det han gör, men vi får inte dras med så pass att vi glömmer bort att han ändå är en idiot.
Läs även: Tjetjeniens president om Paludan: ”Kommer att brinna i helvetet”
Varför är han en idiot? Något många glömt bort eller aldrig hört talas om är att Paludan för två år sedan ertappades med att ha sexchattat med 13-åriga pojkar på sin egen Discord-server. Jag tänker inte citera alla de obehagliga grafiska sexakterna som beskrevs i chatten, men den som vill ha detaljer kan klicka på länken. Min personliga inställning är att en då nästan 40-årig man som ägnar sig åt sexuella aktiviteter med ej byxmyndiga barn bör anses diskvalificerad från att ha en ledande roll i någon politisk rörelse överhuvudtaget.
Denna inställning delade till och med Alternativ för Sverige, partiet som Rasmus Paludan inledde ett samarbete med, men som de avbröt efter sexchattskandalen. Detta ledde i sin tur till att Paludan åter valde att satsa på sitt eget parti, Stram Kurs, som trots all uppmärksamhet under valåret till slut bara fick blygsamma 156 röster i riksdagsvalet. Stram Kurs fick se sig slagna till och med av partier som Kristna Värdepartiet (som fick 5 983 röster), Gudrun Schymans förra parti Feministiskt Initiativ (3 157) och Gudrun Schymans nuvarande parti Klimatalliansen (1 702).
I ett försök att återuppliva sitt dödfödda politiska projekt har nu Rasmus Paludan återigen börjat bränna koraner. Många till höger har funderat på om Paludan inte begriper att han ställer till det med Sveriges Natoansökan med sina olägliga provokationer. Det vet Paludan så klart, och man får utgå ifrån att han likt sina forna partikamrater i AfS är en inbiten Natomotståndare. Om Paludan får internationell medieuppmärksamhet och dessutom sätter käppar i hjulet för Natoprocessen, så är det sistnämnda bara pricken över i:et.
Läs även: SD förnekar inblandning i Paludans koranbränning
De som försvarar Rasmus Paludan menar att han visar på ett problem som finns, nämligen att många svenska muslimer vill införa blasfemilagar för att på juridisk väg stoppa hädelse, vilket en Koranbränning innebär. Det finns bara ett problem: Vi vet redan det. Vi vet att den här islamistiska minoriteten finns. Efter valresultatet i höstas när Partiet Nyans, som vill förbjuda koranbränningar, tog plats i kommunfullmäktige i två kommuner och blev största parti utanför riksdagen, så kan ingen ha missat att det finns en opinion bland Sveriges muslimska minoritet för att inskränka yttrandefriheten med blasfemilagar.
Vill man visa hur stort stödet är för att förbjuda hädelse och införa andra sharialagar, så kan man låta genomföra en opinionsmätning bland Sveriges muslimska minoritet och publicera resultaten. Att offentligt bränna en koran och på så vis orsaka upplopp säger oss bara att det finns galningar som tycker att det är okej att ta till våld för att försvara en bok, vilket vi som sagt redan vet. En opinionsundersökning skulle kunna säga hur många galningarna är och vad de tycker i andra frågor. Det skulle ge oss mer information om hur stort problemet är (jag misstänker att det är ganska stort).
I takt med att svenskar blir mer medvetna om den misslyckade integrationen så ger det helt enkelt mindre att bränna koraner. Det säger oss inget som de flesta svenskar inte redan vet – nämligen att en del invandrare inte delar våra värderingar och högaktning för yttrandefriheten. Att de flesta svenskar är medvetna om detta vet vi, eftersom en majoritet så sent som i höstas röstade fram en SD-stödd regering med ett ambitiöst program för att motverka just det här problemet.
Rasmus Paludan har rätt att bränna Koranen. Aktioner likt denna ger dock ingenting, och gynnar inte längre en invandringskritisk rörelse som nu måste regera, inte bara ställa till med uppseendeväckande jippon från oppositionsbänkarna.
Vi måste alltid komma ihåg att Rasmus Paludan har rätt till yttrandefrihet, men vi bör också komma ihåg att mannen är en idiot.
Läs även: Paludan till Bulletin: ”Jag har inflytande på svensk politik”