Gustavsson: Glöm Ramadan – testa påskfasta!

Vad händer idag den 18 februari? Ingenting särskilt, tänker ni. Eller om ni är politiker, så tänker ni ”Visstja, jag måste önska alla muslimer en glad Ramadan!”. En integrationssamordnare berättade för Sveriges radio att hon tänkte testa Ramadan, som börjar idag. Den 18 februari är också datumet för något mycket viktigare: Askonsdagen, som markerar början på den kristna fastetiden. Tänker någon politiker testa den?

Fastetiden, eller Lent som den också kallas, varar i 40 dagar + 6 söndagar. Tiden är baserad på den tid som Jesus enligt Bibeln fastade i öknen. Som kristna är vi ju kallade att följa hans exempel. Även århundradena efter Reformationen behöll de flesta kristna åtminstone till en början påskfastan.

Vi som är katoliker, och även de som är ortodoxa, observerar dock fortfarande fastan. Om du ser någon på stan idag med ett kors i pannan, ritat med aska, så är det med största sannolikhet en katolik. Korset i pannan är tänkt att uttrycka ånger för sin synd (för vilket aska och säckväv användes i gamla testamentet), samt påminna både sig själv och andra om sin egen dödlighet (du är kommen av jord och skall åter bli jord).

Att vi i Sverige tappat fastetiden är tråkigt, inte minst eftersom det gör det svårare att förstå våra andra seder. Varför firar vi fettisdag? Det är faktiskt – på sätt och vis – en kristen högtid. Fettisdag är den sista dagen innan fastan börjar, och då gäller det alltså att vräka i sig rejält. Utan den efterkommande fastetiden, blir det omöjligt att förstå varför vi ska ställa till med bullkalas en viss dag i februari.

Att vi under påsken äter ägg och choklad beror också på fastan. Ägg räknades under äldre regler som en köttprodukt, och var därför inte tillåtna under fastan. Det stoppade dock inte hönorna från att lägga ägg, så när påsken kom hade folk samlat på sig en hel del, som behövde ätas upp. Att äta choklad och andra godsaker under fastan ansågs också olämpligt, så när påsken väl kom hade fromma kristna inte ätit sötsaker på ett bra tag.

Till skillnad från muslimer, så innehåller den kristna fastan inga dagliga fester. Ramadan innebär, för den som inte visste det, att man inte äter när solen är uppe – men så fort solen gått ner, så finns inga begränsningar. Muslimska sajter innehåller till och med tips om hur man kan undvika att gå upp i vikt under Ramadan. Ja, det är vanligt att muslimer blir fetare under tiden de fastar!

Att fasta handlar såklart inte bara (eller främst) om mat. Fastetiden är en tid då man förankrar sig andligt och praktiserar självdisciplin. De flesta ger frivilliga löften inför fastetiden, saker som de lovar att inte göra under tiden fastan pågår – idag är det vanligt att lova att inte använda sociala medier (en sak många, inklusive undertecknad, är beroende av).

Under askonsdagen, och under fastetidens fredagar, så äts inte kött (ägg är dock numera okej). Under askonsdagen och långfredagen gäller dessutom att man bara äter ett mål, och två mindre mellanmål, under dagen. Vanligt är också att man som tidigare nämnt avstår från choklad, alkohol och dylikt under fastan. Genom att ge upp världsliga njutningar, så styr man sitt fokus till det högre.

Vi lever i en materialistisk värld där nöjeskonsumtion i mångt och mycket blivit alltings överordnade mål. Att under cirka en och en halv månad stänga av från detta och praktisera andlighet och självdisciplin är definitivt en god idé. Genom fastan återfår också flera av våra högtider och traditioner sin mening.

Trots detta tvekar jag på att några svenska politiker eller tjänstemän idag kommer att uppmärksamma den kristna fastan, medan de flesta definitivt kommer uppmärksamma Ramadan. Jag vill därför önska alla en välsignad askonsdag – Memento mori!