Gustavsson: Somalisk kultur och Minnesotas förskolebedrägerier

I Minnesota har ett stort välfärdsbedrägeri uppdagats. Tiotals miljarder har gått till somaliska förskolor som överhuvudtaget inte bedrivit någon verksamhet. Förskolorna har alltså inte funnits, men ändå kvitterat ut skattepengar i åratal. Hur kunde det här ske, och pågår liknande bedrägerier i Sverige? En sak är säker: Kulturell distans handlar inte bara om hederskultur, utan också om en grundläggande syn på staten.

När vi tänker på problematiken med klansamhällen tänker vi ofta på hederskultur. Och ja, Somalia har mycket av den varan. Ett minst lika stort problem är dock att hela konceptet ”statsapparat” är något främmande för invånarna i ett klansamhälle.

Runtom i västvärlden ser vi att invandrare från länder med svaga statsapparater – som Afghanistan, Palestina och Somalia – generellt är de som klarar sig sämst i våra länder. När man inte ens förstått koncept som ”demokrati”, ”gemensamma lagar”, och ”polisen står över din familj i auktoritet” så har man mycket svårare att fungera här, än om man ”bara” kommer från ett fungerande land som visserligen är kulturellt och politiskt annorlunda.

Det bör alltså inte förvåna någon att det är just somalier som är inblandade i bidragshärvan. Hela konceptet att det skulle vara moraliskt ”fel” att fuska till sig offentliga resurser finns inte i klanbaserade kulturer. Självklart är det fel att stjäla från den egna klanen, men inte från någon diffus ”allmänhet”.

Och låt oss vara tydliga: Den här typen av bedrägerier sker inte, utan att i princip hela gruppen känner till det. Att starta förskolor som inte bedriver någon verksamhet har helt uppenbart varit en trend bland somalier i Minnesota. Vi brukar trösta oss med att det bara är ”några” som är dåliga – ett par ruttna ägg, i vår i övrigt fantastiska mångkulturella omelett.

I det här fallet finns ingenting som tyder på att det är så. Detta är inget litet fusk i det fördolda, av typen ”göra ogiltigt skatteavdrag på deklarationen”: Förskolorna har haft fysiska lokaler, fått offentliga medel, och haft anställd personal som alla varit somalier och som alla såklart vetat om att förskolorna inte hade någon verksamhet. Det pågick i åratal innan en (1) somalier agerade visselblåsare, något som ledde till Nick Shirleys nu berömda gräv.

SE ÄVEN: FBI-chefen om bidragshärvan i Minnesota: ”Toppen på ett isberg”

Som ett sidospår skulle man här kunna ironisera över att Minnesota, delstaten mest högst andel svenskättlingar, också är den delstat som varit mest naiv i hanteringen av MENA-invandring. Att blåa ögon går i arv visste vi, men är det månne så att blåögdhet också gör det…?

I Sverige är både välfärdsbrottslighet och gänginfiltration av myndigheter växande problem. Vi har sannolikt inga tomma förskolor, men likväl gängkriminella som driver vårdcentraler, samt utländska studieförbund och ungdomsföreningar som tagit emot pengar på falska grunder. Tusentals gängmedlemmar försörjer sig på svenska bidrag.

Att gå till botten med problemet kommer att kräva ett mått av profilering vi i Sverige inte är bekväma med. Ansökningar och inlämnade uppgifter som rör offentliga medel som kommer från grupper med hög brottsbenägenhet måste granskas hårdare. Anhöriginvandring för dåligt assimilerade grupper måste också regleras hårdare än idag. Det är inte rimligt att vanliga svenskar misstänkliggörs och granskas lika hårt som grupper som de facto är mer benägna att utnyttja systemet.

Under nästa mandatperiod måste Tidöregeringen inte bara stifta lagar, utan gå till botten med bidrags- och välfärdsträsket, och våga rensa ut ansvarig personal på relevanta myndigheter. Annars kanske nästa tomma, skattefinansierade förskola dyker upp någonstans i Sverige.