Bör Sverige utvisa utlänningar som döms för brott? Under valrörelsen har vi från vänstersidan fått höra att utvisningar inte löser ”grundproblemet” och inte ”bryter segregationen”. De har helt fel. Tusentals och åter tusentals av utvisningar av kriminella vore ett utmärkt sätt att bryta segregationen – och de största vinnarna på en sådan politik vore faktiskt invandrarna själva.

Läs även: Ny undersökning: Nära hälften av unga män bland vissa invandrare kriminella

För att förstå exakt hur det skulle gå till, så kan ett tanke-experiment vara till hjälp: Föreställ dig att alla kriminella invandrare utvisades. Vad skulle hända med de områden som idag är så kallade utanförskapsområden? Någon lustigkurre svarar nu säkert att ”Utanförskapsområdena skulle bli tomma”, men riktigt så illa är det ju inte. De allra flesta som bor i de här områdena är trots allt inte kriminella. Det som skulle hända är att den laglydiga majoriteten, varav de flesta är invandrare, plötsligt skulle kunna vara ute på kvällarna, och få en betydligt högre livskvalité i största allmänhet. Det är lätt att glömma bort i all diskussion om invandring och brottslighet, men invandrare är inte bara överrepresenterade bland de som begår brott, utan också bland de som utsätts för dem.

Med kriminaliteten utrotad och tryggheten garanterad, skulle också fler och fler svenskar så småningom söka sig till utanförskapsområdena. Hyrorna och bostadspriserna där är ofta betydligt lägre än i andra områden, och utan kriminalitet skulle de kunna bli hyfsat attraktiva. När fler svenskar flyttar in, så ökar också förekomsten av svensk kultur och normer i de här områdena.

Läs även: Brinkemo: En moraliskt och kognitivt dissonant valrörelse

De som bor där träffar fler svenskar, interagerar mer med svensk kultur, och får lättare att lära sig det svenska språket. Gradvis skulle områdena bli mer och mer kulturellt svenska, och dess invånare få det lättare att komma in i det svenska samhället. Massutvisningar av utländska kriminella skulle på många vis bli en aldrig tidigare skådad jackpot för den hederliga, laglydiga majoriteten av utlänningar som bor här i Sverige.

Jag kan redan nu förutspå att vänsterliberaler i det här scenariot skulle börja klaga på att svenskar flyttar in i och ”gentrifierar” utanförskapsområden som enligt dem ”tillhör” invandrarna, och att man därmed förstör den ”lokala” (getto) kulturen som uppstått där. Hur kan jag förutspå det? För det är på fullt allvar så snacket går bland vänsterliberaler i USA när helst vita, relativt välbärgade människor börjar flytta in i svarta eller latinamerikanska bostadsområden som de vita av olika skäl tidigare inte velat bo i. Istället för att fira den ökade blandningen av människor, så anklagar man de vita inflyttarna för att förstöra den lokala gemenskapen, kulturen och sammanhållningen i grannskapet.

Är det ironiskt att människor som aldrig oroar sig för kulturell gemenskap och sammanhållning när invandrare kommer från tredje världen, plötsligt blir väldigt oroade över sådana saker när ”invandrare” kommer från vita bostadsområden till områden som domineras av etniska minoriteter? Ja, men ironiska paradoxer och hyckleri har ju tyvärr sällan stoppat vänsterliberaler.

När vänsterliberala partier och aktivister försvarar kriminella invandrare, ursäktar deras gärningar och insisterar på deras rätt att få stanna i Sverige, så försvarar man en grupp människor som rånar, våldtar och mördar invandrare, en grupp som gjort invandrartäta områden osäkra och oattraktiva, och som genom sin verksamhet omöjliggör verklig integration.

Läs även: Lindberg: Vänstercharaden om gängkriminalitet och socioekonomi

Det är och förblir en gåta varför invandringsvänliga politiker känner sig nödgade att försvara just dessa invandrare. Även om de inte bryr sig om brottslingarnas svenska offer, så borde de för Sveriges laglydiga invandrares skull ge brottslingar en enkelbiljett tillbaka till deras hemländer. Inga skulle gynnas mer av det än laglydiga invandrare.