Fraktproblemen som varit utbredda sedan pandemin har fortsatt i och med den ökade osäkerheten till följd av Ukrainakriget. Utöver detta väger den höga inflationen – 6,4 procent i april, långt över Riksbankens två-procent mål – på hushållens köpkraft.

De breda prisuppgångarna har även lett till en höjning av Riksbankens styrränta efter åratal av noll- eller minusräntor. Nu förväntas inom kort fler räntehöjningar både på styrräntan, boräntor och andra räntor.

Alla dessa faktorer påverkar handeln negativt. Svensk Handel befarar nu att konsumenterna framöver kommer att hålla ännu hårdare i portmonnän.

”Hittills har 2022 varit ett dystert år såväl på den globala arenan som inom den svenska handeln. Pandemirelaterade effekter, inflationen och det förskräckliga kriget i Ukraina får konsekvenser för handeln, vilket medför konsekvenser på samhället i stort”, säger Sofia Larsen, vd på Svensk Handel i branschorganisationens senaste rapport Läget i handeln.

Anställningsbenägenheten bland handlarna lär därmed minska, förutspår branschorganisationen. Mer än en halv miljon människor arbetar inom den svenska handelssektorn, var femte person är mellan 16 och 24 år.

E-handeln förutspås vinna marknadsandelar

I dag sker runt en sjättedel av detaljhandelns försäljning på nätet, jämfört med en tiondel för bara tre år sedan. En stor tillväxtpotential finns i branscher som dagligvaruhandeln, möbel- och heminredningshandeln och bygg-, järn- och färghandeln, enligt Svensk handel.

Den inhemska e-handeln förutspås växa mellan 8 och 12 procent årligen fram till 2030, i en långsammare takt än den utländska e-handeln där tillväxtprognosen ligger mellan 11 och 16 procent under samma period.

Läs även: Handeln pessimistisk inför sommaren