Sverige har de senaste veckorna skakats av en diplomatisk kris till följd av en serie koranbränningar och -skändningar som startade i slutet av juni, och som utförts av irakiske medborgaren Salwan Momika, 37, och hans medhjälpare Salwan Najem, 45.

Nu hävdar Hanif Bali i en krönika i Expressen att det verkliga skälet till korankrisen inte är brännandet av koraner i sig, utan ska ses som ett Iranlett utpressningsförsök och en hämnd för att iranske medborgaren Hamid Noury, sommaren 2022 dömdes till livstids fängelse och livstids utvisning för grovt folkrättsbrott och mord.

Noury lockades till Sverige via en så kallad honungsfälla, det vill säga under premissen att han skulle kunna inleda en romans med en kvinna. Han greps 2019 när han ankom Arlanda, misstänkt för folkrättsbrott och mord.

Iran svarade med att frihetsberöva ett antal svenskar i den felaktiga tron att dessa kunde användas som förhandlingsbrickor om ett frisläppande av Noury.

Paludan väckte inget iranskt intresse

När Rasmus Paludan genomförde sin koranbrännarturné våren 2022 väckte detta svalt internationellt intresse från både den sunnitiska och, i sammanhanget intressantare, den shiitiska världen med Iran i spetsen.

Skälet till Irans ointresse då var att våren 2022 hade dom fortfarande inte fallit mot Hamid Noury, och behovet av att utpressa eller straffa Sverige var inte lika akut.

När domen väl föll sommaren samma år blev läget dock ett annat, och när Salwan Momika drog igång sin koranbrännaraktivitet ett år senare var läget ett annat. Den 19 juni i år hölls nämligen den sista rättegångsdagen i Svea hovrätt i överklagandet av livstidsdomen mot Noury.

Och en dryg vecka senare, den 28 juni, höll alltså Salwan Momika sin första koranbränning utanför Stockholmsmoskén vid Medborgarplatsen. Då inväntade man fortfarande dom i hovrätten, en dom som för övrigt ännu inte meddelats.

Iran reagerade blixtsnabbt

Så efter Salwan Momikas andra koranbränning utanför Iraks ambassad den 20 juli var Irans högste ledare snabbt ute med att fördöma handlingen och till och med hävda att Sverige i och med att man tillåtit koranbränningen ”ställt sig i slagordning för krig mot den muslimska världen”. Iran krävde också att Momika skulle överlämnas till ”muslimska länders rättssystem”.

Salwan Momika själv har en något märklig bakgrund. I Irak var han enligt egen uppgift ledare för ett politiskt parti, enligt videor som cirkulerat i sociala medier vara han i själva verket ledare för en kristen milis som under en shiitisk paraplyorganisation stred mot Islamiska Staten i Irak. Enligt uppgifter till franska statliga kanalen France24 hamnade han i en maktkamp med ledaren för en annan kristen milis, och lämnade kort därefter Irak för att söka asyl i Sverige.

Hanif Bali konstaterar i sin krönika att den Iran närstående irakiske shiitiske predikanten och ledaren för Mahdi-armén, Muqtada al-Sadr, snabbt hakade på Irans högsta ledare, och sammadag uppmanade sina följare att storma den svenska ambassaden i Irak, något som också skedde.

En koranbrännare som väcker frågor

Salwan Momikas tidigare engagemang inom ramen för en shiitisk militär paraplyorganisation har väckt frågor. Hanif Bali skriver att Momikas sista insats innan han lämnade Irak var att uppmana sina följare att följa Muqtada al-Sadrs uppmaning att storma och avsätta Iraks regering.

Det finns dock inga tydliga kopplingar mellan koranbrännaren och den iranska regimen, och många spekulerar i att Momika primärt skulle drivas av en vilja att få sitt uppehållstillstånd förlängt, eftersom hans tillfälliga uppehållstillstånd är på väg att gå ut.

Hanif Bali anser sig se att den sunnitiska delen av den muslimska världen reagerat jämförelsevis återhållet på den uppkomna korankrisen, vilket skulle vara ännu ett tecken på att kärnan i den uppkomna krisen, den drivande faktorn, har varit livstidsdomen mot iranske medborgaren Hamid Noury.

Det är i skrivande stund oklart när Svea hovrätt kommer att meddela dom mot Hamid Noury.

Läs även: Shiaislamismen i Iran och dess nätverk i Sverige