Bulletin har tidigare rapporterat om att ett växlingskontor på Södermalm tvättat stora summor pengar åt kriminella. I juni 2020 genomförde polisen en razzia mot kontoret efter att ha misstänkt brottslig verksamhet, eftersom personer med kopplingar till den organiserade brottsligheten regelbundet besökt lokalen.

Över 220 miljoner i vinster från kriminell verksamhet hade tvättats och möjliggjort storskaliga narkotikaaffärer avseende bland annat kokain och cannabis.

Flera anställda vid växlingskontoret World Exchange dömdes till fleråriga fängelsestraff för bland annat grovt penningtvättsbrott, grovt narkotikabrott och grovt bokföringsbrott.

Växlingskontoret hade genomfört så kallade hawalaöverföringar.

Växande problem

Hawala, även kallat hundi, har sitt ursprung i sharialagarna. Fenomenet är inget nytt. Systemet med informella valutaväxlingskontor – hawalas – har funnits i Mellanöstern, Afrika och Asien sedan 800-talet.

I ett längre reportage i Dagens Industri beskriver tidningen flera fall där polis och tull beslagtagit stora mängder kontanter som planerats att föras utomlands i ombyggda bilar. I flera av fallen har de svarta pengarna kunnat knytas till betalningssystemet hawala.

Trots brist på dokumentation i samband med transaktionerna har myndigheter och tidigare regeringar sett mellan fingrarna när det gäller problemen i samband med hawala. En orsak har varit att många invandrargrupper använder växlingskontoren för att skicka pengar till anhöriga utomlands.

”Det är ett papperslöst system som används framför allt när det handlar om länder med ett dåligt eller inte alls fungerande banksystem. Det är papperslöst och överföringarna går inte att spåra”, skriver Ystads tingsrätt i en dom.

Infiltrerats av kriminella

Men hawala har kommit att infiltreras av gängkriminella som ser kryphål i lagstiftningen. Genom nuvarande regler har de kunnat tvätta stora summor pengar utan att lagföras.

Betalningsmetoden har kommit att utnyttjats av terrorfinansiärer, människohandlare och narkotikasmugglare. Exakt hur stor hawalaekonomin är, är oklart i dagsläget.

– Totalt uppgav sju bolag av de bolag som inkom med rapport att de tillhandahåller sådana tjänster. Det finns sannolikt ett betydande mörkertal, säger Karin Franck, pressekreterare på Finansinspektionen, till DI.

Enligt en färsk rapport från Säkerhetspolisen flödar redan stora summor pengar via hawalasystemet, något som i förlängningen riskerar att öka den organiserade brottsligheten samt framväxandet av parallellsamhällen.

Tillsatt arbetsgrupp

Regeringen har nyligen tillsatt en arbetsgrupp på Finansdepartementet som kommer att se över den organiserade brottsligheten och hawalasystemet.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman, (M), säger till DI att regeringen fått upp ögonen för problemet och att ett förbud mot hawala kan komma att utredas.

Något som kan leda till att hawala förbjuds i Sverige.

– Vi kommer nu arbeta med olika förslag för att skärpa regelefterlevnaden i det befintliga, ordinarie systemet och då är det klart att vi inte kan ha parallella system som är oreglerade utanför det. Då kräver det antingen en tillfredsställande reglering eller helt enkelt förbud, säger Wykman till Di.