Energipriser

Vi vill inte tänka tillbaka på 2022, då vi satt och frös och elräkningen åt upp vår inkomst. Men så ser det inte ut nu inför vintern, konstaterar Sharon Lavie, privatekonom på Lendo.

De extrema elpriserna från augusti och december förra året spås inte komma tillbaka i höst, förklarar hon, och kanske kan vi släppa paniken när det gäller el och drivmedel.

Spotpriset på elmarknaden ligger 60 procent lägre för fjärde kvartalet i år jämfört med fjärde kvartalet förra året, säger Américo Fernández, privatekonom på SEB.

Ändå, det är fortfarande viktigt att försöka minska sin energianvändning, påpekar Shoka Åhrman, sparekonom på SPP. Vintern innebär högre elräkningar än sommaren, och vi vet inte vad som händer när kylan slår till.

– Det är bättre förutsättningar utifrån det vi känner till nu, säger Shoka Åhrman.

Tillfälligt tilläggsbidrag för barnfamiljer

Under pandemin infördes ett tillfälligt tillägg för de sämst ställda barnfamiljerna. Det har förlängts, och blir kvar året ut.

– Det tillfälliga tilläggsbidraget för barnfamiljer är kvar. Det är en tydlig ljusglimt, det handlar om runt 800 kronor mer i månaden, säger Américo Fernández.

Inflationen bromsar in

Priserna är skyhöga, och inflationstakten har inte avtagit i den utsträckning som vi hade hoppats. Ändå, inflationen har slutat stiga, och bara det är faktiskt en ljusglimt, tycker både Sharon Lavie och Shoka Åhrman.

Att både USA, euroområdet och Sverige lyckats vända trenden är viktigt både för priserna här hemma och för kronan, förklarar Sharon Lavie.

– Även om det tar längre tid att få ner inflationen så blir det en prisutveckling som inte är lika snabb. Det blir lättare att planera, säger Shoka Åhrman.

Ränteläget för sparare

Ett högt ränteläge svider förstås för alla som har lån, men för sparare innebär det faktiskt en ljusglimt, påpekar Américo Fernández.

– Ett generellt högre ränteläge gynnar sparande, säger han.

Stark arbetsmarknad hittills

Hittills har inte arbetslösheten ökat så mycket, konstaterar de alla.

– Så länge vi har jobb och våra inkomster kvar kan vi ändå vända på våra slantar, säger Shoka Åhrman.

Arbetslösheten väntas stiga, men enligt Arbetsförmedlingens egen prognos inte så mycket. Antalet inskrivna 2024 väntas öka till 6,5 procent, från 6,4 procent i år. Fast det råder delade meningar därom. Det finns de som tror på en högre arbetslöshet än så.

Kort och mild lågkonjunktur spås

Konjunkturinstitutet (KI) spår en relativt kortvarig och mild lågkonjunktur. Redan 2024 tros BNP växa igen, från att ha minskat 0,9 procent i år, enligt KI. Det är faktiskt en ljusglimt, tycker Sharon Lavie. Det kunde vara så mycket värre.

– För den som inte kan betala sina räkningar just nu är det kanske ingen tröst, men ändå en ljusglimt, säger Shoka Åhrman.

– De flesta bedömare ser räntesänkningar redan nästa år, säger Américo Fernández.

Lättare att kliva in på bostadsmarknaden

Mycket är osäkert, och flera bedömare tror att bostadspriserna ännu inte har nått sin botten. Bostadsmarknaden har stått emot de kärva tiderna betydligt bättre än vad många trott, konstaterar de alla.

Men för den som väntat och sparat för att kunna kliva in på bostadsmarknaden, som förstagångsköpare, kan det vara läge att slå till snart.

– Så fort det syns en liten glimt av stabilitet så kommer bostadsmarknaden sannolikt inte tappa mer, säger Shoka Åhrman.

– Vi kan vara nära en vändning nu, säger Américo Fernández.

Mer pengar i sikte från årsskiftet

Kanske finns det en liten tröst redan nu i att det blir mer pengar från och med nästa år. Från årsskiftet höjs det så kallade prisbasbeloppet, som styr en rad olika förmåner och skatter.

Det höjs rekordmycket, hela 9 procent, och det ger flera grupper ganska mycket mer pengar från januari, förklarar Américo Fernández.

– Studenter, sjuka och föräldralediga får mer, liksom garantipensionärer. Brytpunkten för statlig skatt höjs också, det innebär en 1000-lapp för dem som berörs.

Höstbudgeten kan också innebära lättnader, det talas till exempel om skattesänkningar.

Stabilitet lugnar både börsen och räntorna

När inflationen slutar stiga, och centralbankerna i USA och här i Europa och i Sverige börjar skicka ut lugnande signaler om framtiden, då kan vi så smått börja andas ut, tycker de.

Kanske kan vi se effekterna på räntenivåerna som erbjuds för bundna räntor ganska snart.

– Om det kommer besked från USA om räntesänkningar om till exempel ett halvår så kan vi få se en nedåtpress, säger Américo Fernández.

Sharon Lavie pekar också på att börsen gillar stabilitet. Om det klarnar vart räntan är på väg kan det göra att marknaden blir lite lugnare och att börsen kan stiga igen, hoppas hon.