Regeringen föreslår att hawalabanker och annan otillåten finansiell verksamhet ska kriminaliseras. Bakom de kontantdrivna transaktionerna döljer sig penningtvätt och terrorfinansiering, och i dag kan aktörerna bara få administrativa böter. Nu väntar istället fängelse i upp till sex år för grova brott.
Kriminella nätverk som driver hawalabanker utan tillstånd riskerar framöver fängelsestraff. Det framgår av en lagrådsremiss som Finansdepartementet presenterade på torsdagen.
Så funkar hawalasystemet
Hawala är ett gammalt system för penningöverföring med ursprung i Mellanöstern, södra Asien och Östafrika. Det är väletablerat i Sverige och används främst för att föra över pengar till anhöriga i andra länder, ofta till platser som saknar fungerande bankverksamhet eller där Sverige saknar korrespondentförbindelser, enligt Säkerhetspolisen.
Irak, Somalia och Syrien är exempel på länder dit pengar överförs via hawala från Sverige, enligt Nationell riskbedömning (2022).
Verksamheten präglas av hög anonymitet, låg spårbarhet och stora kontantflöden – vilket gör den särskilt attraktiv för penningtvätt och finansiering av brottslighet. Säkerhetspolisen uppskattar att de totala betalningsvolymerna genom hawala uppgår till miljardbelopp.
Nytt brott med skarpa straff
Enligt förslaget blir det straffbart att bedriva finansiell verksamhet utan tillstånd från eller registrering hos Finansinspektionen. Det nya brottet kallas ”olovlig finansiell verksamhet” och kan ge böter eller fängelse i högst två år, framgår det av pressmeddelandet.
Om brottet bedöms som grovt kan straffet skärpas till upp till sex års fängelse. Det gäller exempelvis när verksamheten ingår som ett led i systematisk brottslighet.
I dag kan liknande förseelser endast leda till administrativa påföljder, som sanktionsavgifter. Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 mars 2026, enligt Finansdepartementet.
