Kvarteret har förändrats. Butiken har väktare i dörren. Människor gör sina behov i snödrivorna.
Hemköp brukade inte behöva väktare i entrén. Men hörnet Västmannagatan/Karlbergsvägen är inte sig likt. Det är på kvällarna framåt åtta det börjar bli påtagligt. Hörnan har blivit uppsamlingsplats.
På dagarna är de utstationerade vid gågator, butiksentreer, återvinningsstationer och tunnelbanenedgångar. Vid kvällning kommer de. Kvinnorna i sina stora kjolar, koftor, badrockar och tofflor. Blåa Ikea-kassar med filtar och sittunderlag över axeln. En sopsäck med burkar. Männen med midjekort jacka, säckiga byxor och toppluva. Ibland ett dragspel.
Under timmar samlas de i hörnet utanför Hemköp. De väntar på transporten till gud-vet-var. Utlandsregistrerade skrotfärdiga minibussar hämtar upp dem i omgångar.
Invånarna i en miljonstad är vanligtvis toleranta inför avvikande beteenden i gatubilden. Men det här hade ingen tänkt sig.
I Facebook-gruppen Vasastan jäser missnöjet.
”Vi har haft problem i flera år här men det har totalt exploderat senaste veckorna. Filmade en av ’upphämtningarna’. Totalt var det väl en 10 bilar som hämtade runt 50-70 personer. Gissar att jag såg ca 10 stycken som urinerade utanför vår port inom loppet av 1-2 timmar.”
Alla håller såklart inte med om att situationen har spårat ur. Men grannar vittnar om hur svårt det blivit vid Hemköp.
”Väktarna är där både för personal och kundernas skull. Hemköp används som en gratis öppen buffé dagligen till de som hänger utanför. Det är även satt i system att peta på mat för att få den (och Hemköp behöver slänga den av hygieniska skäl). Jag försöker undvika den Hemköp numera och att panta är uteslutet då man blir muddrad/hotad på panten innan man hinner in. Utanför butiken är det dessutom en sanitär olägenhet.”
Fler och fler mobil-filmer på tiggare som gör sina behov i snödrivorna postas. Efter något dygns debatt och 265 kommentarer stängs Facebooktråden. Känslorna har blivit för starka. Administratören vill inte bidra till polarisering.
Det finns tecken på att tiggeriet minskar i omfattning. Det konstaterar Polisens Nationella operativa avdelning (Noa) i höstens lägesrapport Människohandel för sexuella och andra ändamål. En förklaring polisen ger är det alltmer kontantlösa samhället. Det blir mindre lönsamt med gatutiggeri. 2018-2019 bedömdes att en tiggare normalt tjänade cirka 100 kronor per dag, jämfört med 700 för några år sedan. Därmed söker sig färre utländska tiggare till svenska gator.
Under 2019 halverades antalet anmälda brott gällande människohandel för tiggeri jämfört med 2018.
Men samtidigt hänger tiggeriet allt tydligare ihop med brottslighet. Polisens lägesrapport ger en rad exempel på hur tiggeriet utgör en legal gren på en i övrigt kriminell verksamhet.
Sambandet mellan tiggeri och brottslighet har förstås varit känt länge. Men det har förnekats av dem som har velat se tiggeriet som en rättighet och ett fritt val bland andra. I takt med att polisen har avslöjat allt fler nätverk framstår deras position som mer och mer moraliskt tvivelaktig.
Noas rapport handlar primärt om människohandel. Den visar hur huvudsakligen rumänska och bulgariska familjebaserade nätverk exempelvis lockar människor med falska löften om arbete i Sverige. Offren kan därmed skuldsättas, antingen genom kostnaden för resan eller priset för arbetstillfället. Väl på plats påstår man sedan att förhållandena ändrats, och tvingar i stället offren att tigga, prostituera sig eller begå brott för uppehället och avbetalning på ”skulden”.
Tiggeriet fungerar också som en legal front för kriminalitet. I ett rättsfall 2019 dömdes sex rumänska kvinnor för narkotikabrott. Kvinnorna sålde bensodiazepiner i samband med att de tiggde på allmän plats i Göteborg.
Kvinnor är särskilt utsatta. I Linköping dömdes en bulgarisk man för misshandel och koppleri. Han hade lurat en kvinna till Sverige med löfte om kommande städjobb, om hon bara kunde tigga ihop till uppehället. Mannen lade dock själv beslag på alla förtjänster från tiggeriet, och tvingade kvinnan att prostituera sig. När hon försökte vägra spöade han henne.
Ligorna utnyttjar tacksamt de välgörenhetsinstitutioner som det godtrogna värdlandet ställer till förfogande. I Växjö dömdes sex bulgariska män som bedrivit människohandel för tiggeriändamål, med cirka 25 offer. Verksamheten utgick till stor del från Svenska kyrkans diakonicentrum, som erbjöd kost och logi.
Merparten av tiggeriet i Sverige sker gissningsvis utan yttre tvång. Men de allt klarare insikterna om hur det hitresta tiggeriet hänger ihop med brottslighet och utnyttjande borde få varje medkännande person att fundera.
Den som skänker till tiggare gör samtidigt kriminella nätverk en tjänst. Den som härbärgerar tiggarna tillhandahåller också infrastruktur för brottslig verksamhet.
Runt hörnet vid Hemköp finns det en väl utbyggd infrastruktur. I projektet Vinternatt 2 samarbetar en rad kyrkor i stadsdelen med Röda korset och Stockholms kommun. Kyrkorna turas om att erbjuda kost och logi. Ena natten är det Immanuelskyrkan på Kungstensgatan. Andra natten Västermalms församling på Parmmätargatan.
67 gäster på bara två-tre timmar! Norrmalmskyrkan på Norrtullsgatan jublar på Facebook. Som om covid inte funnes. Som om grannarna inte hade synpunkter.
Stockholms stad driver omkring 100 härbärgesplatser för "utsatta EU-medborgare" tillsammans med olika frivilligorganisationer. Stadens kostnad var 22,1 miljoner kronor år 2020. Inskrivningen sker ett stenkast bort, på Korskyrkan på Birger Jarlsgatan.
Som invånare och skattebetalare kan man beklaga sig över att bli medfinansiär i tiggeriet. Men vad har man för alternativ?
I valet 2018 fanns det två tydliga valmöjligheter. Socialdemokraterna och övriga vänstern ville inte ha ett förbud. Moderaterna däremot, gick till val på löftet om att förbjuda gatutiggeriet. Övriga borgerliga såg ut att vara medgörliga.
Men det var i valrörelsen, det.
Efter förhandlingarna visade det sig att Moderaterna vek ner sig om tiggeriet för att få med Miljöpartiet i koalitionen.
En gissning är att Sverigedemokraterna kommer att gå fram kraftigt i valdistriktet Gustav Vasa 9 Odenplan NV.
I Facebookgruppen Vasastan var frustrationen tydlig så länge debatten fick pågå.
"Hur besviken är man inte på Moderaterna i stadshuset? Vi litade på er att ni skulle åtgärda tiggeriet och få till ett förbud."
"Det har blivit en sanitär olägenhet. Våra småbarn trampar i människobajs i sina förskoleträdgårdar och på sommaren luktar plaskdammarna illa av urin och avföring. Handlarna får stora svinn och varor får slängas. Hur långt ska detta få gå innan politiker tar ett krafttag mot denna ohygien?"
"Jag har tre barn som inte får handla själva på Hemköp och de kommer inte att få gå själva till skolan på väldigt lång tid heller."