Den här historien tar sin början när fru Kinberg Batra i sina något yngre år kandiderar till riksdagen och bedriver personvalskampanj. Året var 1998. Hon var en ung och okänd MUF-kandidat, som hade en begåvad kampanjledare vid sin sida.

Läs även: Anna Kinberg Batra om lappen: ”Det var en annons”

Tillsammans kläckte de en oneliner som hon skulle använda i en intervju för att förhoppningsvis bli mer känd. I amerikansk politik talar man om så kallad name recognition, alltså att en politiker som ställer upp i val måste bli igenkänd på sitt namn för att ha en chans att bli kryssad på valsedeln för att vinna.

Valet föll på det numer ökända ”Stockholmare är smartare än lantisar.”

Den här onelinern som de kom på och fick stort genomslag med efter att den använts i en SVT-intervju var så klart ingen slump, utan uttänkt på förhand för att skapa medialt genomslag, vilket bevisligen lyckades. Fortfarande minns hyfsat politiskt intresserade personer det här citatet, ungefär 25 år senare.

Vem var hennes dåvarande kampanjchef? Jo, Martin Borgs. Vem är Martin Borgs gift med idag? Jo, Anna Borgs. Vad är hon känd för? Jo, för att varit den enda kompetenta person som såg annonsen, obs annonsen, inte lappen, som satt anslagen i landshövdingens reception där hon sökte en kompetent nära medarbetare och planeringschef, typ. Vad är Martin Borgs idag? Jo, biträdande partisekreterare i det statsbärande regeringspartiet Moderaterna.

Det som är som jag brukar säga: Innerst inne är alla svenskar socialdemokrater, utom Lars Tobisson. Och det här exemplet visar att så fort moderater får chansen att kliva in och besätta maktens taburetter är de minst lika duktiga som sossar på att se till så att ”rätt” personer hamnar på ”rätt” poster.

Men det finns en liten skillnad, anser jag. Och det är att sossarna på Dödsstjärnan (alltså Sveavägen 68 - partistyrelsen. Smeknamnet Dödsstjärnan tackar jag en god vän med bakgrund i både M och SD för), är operativt skickligare än moderater som fortfarande är lite av gröngölingar på att se till så att ”rätt” personer hamnar på ”rätt” plats i statsförvaltningen.

Och framförallt hamnar där på ”rätt” sätt, det vill säga på ett förvaltningsrättsligt icke bestridbart sätt. Och ett sätt som inte heller ställer till med en medial skandal som får någon eller några i regeringen som ansvarar för utnämningen att skämmas offentligt.

För att förstå bakgrunden till den moderata lappgate-affären och att den ser lite kletig ut skall man minnas följande.

Landshövdingen Anna Kinberg Batra, AKB, är numera gudmor till paret Borgs barn. Men det är å andra sidan irrelevant, för som hövdingen AKB nogsamt poängterade i såväl TV4 som i Aktuellt häromdagen var det minsann ingen lapp i receptionen som utlyste den aktuella tjänsten i hövdingens ledningsgrupp. Utan det var faktiskt en formell annons utformad av HR-avdelningen på myndigheten, och alltså ingen lapp, vilket programledarna felaktigt påstod i rikstäckande TV.

Läs även: Skogkär: Carlsson, Hitler och hotet mot demokratin

Det var faktiskt förolämpande mot såväl hövdingen som ju är myndighetschef, vilket hon också nogsamt påpekade, men samtidigt också förolämpande gentemot den färska planeringschefen Borgs som ju är en synnerligen kompetent person, att prata om en ”lapp i receptionen”, även om tjänsten i AKB:s ledningsgrupp faktiskt var formellt utlyst genom att anslås på receptionens anslagstavla.

Men Obs! återigen: Det var ingen lapp utan en annons utformad av HR-avdelningen och utskriven på ett papper, sannolikt A4. Alltså ingen ”lapp”. Det är väldigt viktigt detta sistnämnda, påpekade landshövdingen själv med myndig stämma flera gånger vid sitt framträdande i televisionen.

En sista faktauppgift ska jag delge er som i alla fall är lite relevant. I alla fall om vi ser makteliten i Stockholm som ”klägget”, som nuvarande ambassadör Juholt i Sydafrika så träffsäkert beskrev kotteriet i politik, medier och myndigheter i huvudstadens politiska kompiskretsar där alla så klart känner alla.

Eller så är den faktauppgiften kanske och måhända också bara en slump, i raden av slumpmässiga sammanträffanden i ”lappgate”? Vem vet?

Vid det i moderata kretsar historiskt berömda ”Slaget i Lycksele” år 1992, alltså ledarstriden inom Moderata ungdomsförbundet som utspelade sig vid förbundets stämma på Hotell Lappland i Lycksele 1992, där två moderata ungtuppar fajtades stenhårt om vem som skulle bli ny MUF-bas, tillhörde Kinberg Batra den liberala, förlorande falangen. Alltså den som stod på Ulf Kristerssons sida. Den andra, vinnande, kandidaten var välkammade och lite mindre liberala Fredrik Reinfeldt.

Och vem leder nu regeringen som utsett Anna Kinberg Batra till landshövding i Stockholm? Nä, det behöver jag väl inte påminna er om? Eller?

I Sverige är vi som jag brukar säga, hälften på skämt och hälften på allvar, alla sossar, utom Lars Tobisson. Kom ihåg det.

Läs även: Korn: Samlingsparti på villovägar