Tidigare statsministern Ingvar Carlsson (S) har gjort ett sällsynt avbrott i sin stillsamma pensionärstillvaro för att rädda landet undan hotet från höger.

Den svenska demokratin är under attack, då har även en tidigare statsminister rätt att ta till orda och säga sin mening, lyder Carlssons förklaring till att han bryter tystnaden.

I små, små steg monteras den svenska demokratin ner, hävdar den socialdemokratiske nestorn, och överallt i världen där en sådan process har påbörjats gäller det att omedelbart göra motstånd, innan det är för sent. Och det visar det sig väldigt ofta vara, varnar Carlsson. Se på Tyskland under 1930-talet “där man startade och fick ett samarbete med konservativa partier och till slut tog Hitler över”, säger Carlsson, 90 år i år, och landets statsminister från 1986 till 1991, i en intervju med TV4.

Ack ja. Hitler. När ens argumentation tar sin början där brukar det aldrig sluta lyckligt. Och det gör det inte heller denna gång.

Att regeringen tillsatt en utredning om hur public service verksamhet ska bedrivas är enligt Carlsson ett hot mot demokratin. Att regeringen utreder vilka regler som ska gälla för partilotterier är enligt Carlsson ett hot mot demokratin. Att regeringen vill se över stödet till studieförbunden, ändra på den högre utbildningen, har synpunkter på forskning och kultur – allt detta är enligt Carlsson ytterligare exempel på hur den svenska demokratin långsamt kvävs av en regering som står under kontroll av mörkrets makter, det vill säga Sverigedemokraterna.

“Det här är inga tillfälligheter, det här är mycket målmedvetet från deras sida för att förändra Sverige”, varnar Carlsson i ödesmättade ordalag.

För att sammanfatta: att en borgerlig regering bestående av partier som vilar på liberal och konservativ grund har andra idéer om hur Sverige bör utvecklas än socialister och kommunister beskrivs av Ingvar Carlsson som ett hot mot demokratin.

Ansvaret för att den svenska demokratin långsamt förtvinar lägger Carlsson på de tre partier “som före valet lovade att under inga förhållanden samarbeta med Sverigedemokraterna”. Det hade möjligen gett Carlssons alarmistiska utspel aningen större trovärdighet och tyngd om han kunnat hålla sig till sanningen, men det är förmodligen att begära för mycket av en inbiten socialdemokrat. Eller är förklaringen att Carlsson blandar ihop 2018 och 2022?

Faktum är att Ulf Kristersson (M) ett och ett halvt år före förra riksdagsvalet öppnade dörren för samarbete med SD, reglerat i ett skriftligt avtal. Ebba Busch (KD) förklarade att hon såg “ett nära och strukturerat samarbete” med SD framför sig. Johan Pehrson (L) gjorde klart att han kunde tänka sig att “samarbeta”, “tala och söka samsyn” med SD. Så när väljarna gick till valurnorna 2022 visste de mycket väl att de tre borgerliga partierna var redo att bilda regering med stöd av Jimmie Åkessons parti.

Läs även: Skogkär: Socialdemokraterna sätter sitt hopp till den stora lögnen

Det är i grund och botten en rätt befängd syn på vad demokrati är och hur den fungerar, som Carlsson ger uttryck för. Men varje gång partiet förlorar regeringsmakten är det för Socialdemokraterna ett tecken på att demokratin inte fungerar som det är tänkt, något onaturligt.

Så har det varit ända sedan 1976, då Sverige för första gången sedan den allmänna rösträttens införande fick en borgerlig majoritetsregering.

“Det kändes nästan som en statskupp”, bekände Marita Ulvskog, tidigare socialdemokratisk minister och partisekreterare.

Det är snart ett halvsekel sedan men socialdemokrater reagerar fortfarande på samma instinktiva sätt när de förlorar en regeringsmakt de ser som sin gudagivna rättighet.

Dagen då Socialdemokraterna kom på att demokratin i Sverige är hotad var samma dag de insåg att ett samarbete mellan de borgerliga och ett stadigt växande SD skulle kunna göra dem själva till ett maktlöst oppositionsparti för överskådlig tid. Skräcken.

Nu är det “fara å färde för vårt land”, varnade dåvarande statsministern Stefan Löfven mycket riktigt i mars 2021. Hans efterträdare Magdalena Andersson vill, som alla kunnat notera, inte vara sämre, tvärtom. Hennes famösa debattinlägg i maj förra året med rubriken “SD:s högerregim hotar grunderna i vår demokrati” var något av ett lågvattenmärke även med socialdemokratiska mått mätt.

Att göra ett uppmålat hot mot demokratin till en vinnande fråga fungerade inte 2022. Av allt att döma hoppas Socialdemokraterna att det ska fungera bättre i valet 2026. Det är inte direkt något styrkebesked.

Läs även: Korn: Lögnen om hot mot demokratin