Riksdagen röstade för misstroende för Stefan Löfven (S) som statsminister – och därmed också för regeringen. Det står klart efter att en majoritet av riksdagen på måndagen röstade för misstroende. Nu väntar en period av osäkerhet.
181 ledamöter röstade för misstroende. 109 röstade mot misstroendet och 51 avstod vid omröstningen i riksdagen på måndagen.
– Jag är beredd att bilda en regering vilken dag som helst, sade Ulf Kristersson (M) efter omröstningen.
– Det är väldigt, väldigt allvarligt att de här fyra partierna väljer att kasta ut Sverige i en politisk kris, sade finansminister Magdalena Andersson (S).
Läs även: Lööf: ”En ohelig allians”
Nu väntar två olika alternativ.
Alternativ ett – Löfven avgår:
- Statsministern ser möjlighet att bilda regering på nytt och lämnar sin avskedsansökan till talmannen. Då inleds talmansrundor för att undersöka vilka partier som kan bilda regering.
- Möjliga statsministerkandidater är Stefan Löfven och Ulf Kristersson. Om en av dem hittar samarbete för att forma en regering röstar riksdagen om han ska få uppdraget.
- Under tiden leder Löfven en övergångsregering. Den får inte utlysa extraval, men enligt talmannen Andreas Norlén så får regeringen lägga fram de förslag som krävs för att skydda riket, vid en fjärde pandemivåg till exempel, men behöver förankra detta tydligare än vanligt hos andra riksdagspartier.
- Eftersom mandatfördelningen är samma som efter förra valet är det inte omöjligt att Löfven blir statsminister igen.
Alternativ två, extraval:
- Fram till valdagen har regeringen full makt över besluten – som nu. Men osäkerheten om vad som händer därefter är stor.
- Klart är dock att ordinarie val 2022 kommer att genomföras ändå. Det blir alltså två val inom loppet av ett år.
- Valmyndigheten har uppdraget att alltid kunna genomföra ett extraval.
- En vecka efter det att extravalet meddelats måste partier anmäla sin partibeteckning till valmyndigheten.
- 20 dagar före valdagen börjar ambassader och konsulat ta emot röster.
- Tio dagar före valdagen startar förtidsröstningen.
- Tio dagar före valdagen ska röstkort har nått väljarna.
Övriga partier om alternativen:
- SD, M, KD och V som riktar misstroendet mot Löfven har ingen gemensam plan för hur nästa regering ska se ut.
- M, KD och SD kan stödja M-ledaren Ulf Kristersson som ny statsminister. V kan det inte.
- Vänsterpartiet vill ha en ny Löfvenregering – utan marknadshyror.
- I SCB:s senaste partisympatiundersökning, i maj, låg både Liberalerna (2,5 procent) och Miljöpartiet (3,8 procent) under riksdagsspärren på fyra procent.
