Granskningen av verksamhetens ekonomi omfattar fyra verksamhetsår. Under den tiden har den ekonomiska föreningen bakom förskoleverksamheten Bilaal omsatt runt 130 miljoner kronor.

Förskoleverksamheten grundades 2000 och har bedrivits som ett personalkooperativ i tre olika kommuner, Umeå, Söderhamn och Gävle. I Umeå har två förskolor drivits, i Ålidhem och på Ersboda. Finansieringen kommer till större delen från skattebetalarna och till en mindre del från barnfamiljernas förskoleavgifter.

Stora brister i bokföringen

Nyligen föll en dom i Umeå tingsrätt där kassören för Bilaal i Umeå, Hussein Al-Jibury, dömdes till två års fängelse för grovt bokföringsbrott på fyra punkter, vilket Bulletin tidigare rapporterat om.

52-årige Hussein Al-Jibury är irakisk medborgare och bor för närvarande i Malmö med sin familj. Han har sedan tidigare ett utvisningsbeslut på sig som dock ej kunnat verkställas. Samtidigt utgör han enligt Säpos bedömning ett hot mot rikets säkerhet.

Skatteverkets ekobrottsutredare lyfter i sin analys i förundersökningen på stora brister i förskolornas bokföring och verksamheternas ekonomiska skötsel. Bland annat har Hussein Al-Jibury i egenskap av styrelsens kassör helt på egen hand betalat ut en rad olika summor till privatpersoner som inte har någon som helst koppling till verksamheten.

Ingen av de övriga styrelseledamöterna i kooperativet har heller enligt vad de själva berättat haft kännedom om transaktionerna.

Vad pengarna till dessa privatpersoner gått till eller varför de ens fått pengar utbetalade är höljt i dunkel då bokföringen som sagt varit behäftad med stora brister.

Hussein Al-Jibury har dessutom beviljat privatpersoner lån med pengar som skulle gått till att betala förskolans drift, också det utan styrelsens vetskap eller medgivande.

Bakgrund som irakisk oljeborrare

Hussein Al-Jibury berättar i polisförhören att vid tidpunkten när han övertalades att ta plats i styrelsen som kassör talade han ytterst bristfällig svenska och var dessutom i avsaknad av ekonomisk utbildning eller hade några som helst andra kunskaper om bokföring. I förundersökningen framgår att han fortfarande har ett behov av tolkning från arabiska till svenska.

Han uppger själv att han är utbildad oljeborrare i Irak.

”Skatteverket anser att bristerna i bokföringen är allvarliga och att skattekontrollen allvarligt försvårats. Bokföring har i huvudsak skett med lång eftersläpning, i vissa fall upp till ett och ett halvt år efter det att affärshändelsen ägt rum. Affärshändelser som avser exempelvis inköp av livsmedel har i princip inte bokförts alls. Underlagen för dessa inköp har samlats i ett antal plastkassar som inte använts vid upprättande av bokföringen”, skriver ekobrottsutredarna i sin analys av bokföringen.

Av sammanfattningen i förundersökningsprotokollet som beskriver hur vanskött redovisningen varit i den ekonomiska föreningen framgår följande:

”Det är endast 1 verifikat om totalt 658 268 kronor av total balansomslutning på 64 253 866,78 kronor som är bokfört i rätt tid. Resterande verifikat är mellan 5 till 17 månader sent bokförda.”

”Bokföraren var i god tro”

Trots att styrelsen anlitat en bokföringsfirma som stöd för kassörens ansvar och arbete så var bokföringen behäftad med så stora brister att domen som nyss kom i tingsrätten resulterade i två års fängelse för grovt bokföringsbrott på fyra olika punkter.

Av förundersökningsprotokollet framgår att okända överföringar uppgått till 862 384 kronor för beskattningsåret 2015. För år 2016 uppgick okända överföringar till 1 125 027 kronor. Överföringar som Al-Jibury alltså gjort till olika privatpersoner.

Bokföraren som anlitats av Bilaal är i botten utbildad ekonom och har delvis arbetat som civilanställd tjänsteman hos polisen i 16 år. Han berättar i förhör att han hela tiden var i god tro och utgick ifrån att alla inköp han bokfört enbart gick till den ekonomiska föreningens verksamheter. Men så visade sig inte vara fallet.

Förde över pengar till Raadfamiljen

När Bulletin granskar några av transaktionerna som nogsamt redovisats i förundersökningen visar det sig att pengar bland annat gått till den ökända Raadfamiljen i Gävle. Dels till Gävleimamen Abo Raads fru, dels till Gävleimamens son Raad Al-Duhan. Sonen är tidigare dömd för att ha mordhotat Gävle Dagblads dåvarande chefredaktör Anna Gullberg när tidningen granskade verksamheten i salafistiska Gävlemoskén.

Enligt uppgifter ur förundersökningen är Umeå-imamen Hussein Al-Jibury släkt med Raadfamiljen i Gävle. Detta bekräftas av terrorforskaren Magnus Ranstorp.

Båda far och son var tidigare kopplade till den omtalade Gävlemoskén som bland annat uppmärksammats för att ha finansierats av en känd terrorfinansiär för att driva sin verksamhet.

År 2019 greps både Abo Raad och sonen Raad Al-Duhan av Säkerhetspolisen i samband med en utredning som visade att de ansågs utgöra ett hot mot rikets säkerhet. Både far och son dömdes till utvisning tillbaka till Irak, men inte heller där har utvisningarna kunnat verkställas. Abo Raad, som egentligen heter Riyad Abdulkarim Jaasim, ansågs vara en ledargestalt för den radikala islamismen i Sverige.

Abo Raad har på eget bevåg lämnat Sverige efter den mediala storm som följde på gripandet, rapporterar SVT. Enligt uppgift befinner han sig numera någonstans i Turkiet. Raad Al-Duhan ska enligt uppgift fortfarande befinna sig i Sverige och har här engagerat sig i den omtalade LVU-kampanjen som felaktigt utpekar svenska socialtjänsten som barnkidnappare, vilket stiftelsen Doku rapporterat om.

Ytterligare ett säkerhetshot

Ytterligare en 38-årig person i Bilaals styrelse som var verksam mellan åren 2015 och 2017 har pekats ut som ett säkerhetshot av Säpo. Därmed har två av sex muslimska ledare som ska utvisas på grund av det säkerhetshot de utgör kunnat knytas till den fristående muslimska friskolan Bilaal.

Personalkooperativet Bilaal förlorade sitt tillstånd att bedriva förkoleverksamhet i Söderhamn i december 2019 efter en ägar- och ledningsprövning som genomförts av Söderhamns kommun och som möjliggjorts av en nystiftad lag. I samma veva förlorade även Bilaal i Gävle och Umeå sina tillstånd.

I januari 2019 skärpte dåvarande regeringen lagen gällande ägar- och ledningskretsen för skolor. Kraven på erfarenhet, insikt och lämplighet för personer i ledande befattningar inom skolverksamhet skärptes upp.

Kritiserats för stadgar

Bilaal har även kritiserats för sina stadgar, visar Bulletins granskning. Där framgår det tydligt i skrift att verksamheten ska undervisa och bedrivas utifrån islams lära, alltså i praktiken stå över svensk gällande förvaltningsrättslig lagstiftning. Detta är givetvis en juridisk omöjlighet och har också uppmärksammats av Sveriges Radio.

I stadgarna framgår att verksamheten ska utgå ifrån koranen och dess sunnah, ”profetens lära”. Men enligt svensk skollag får undervisningen på skolor och förskolor inte innehålla konfessionella inslag, en liten juridisk detalj som inte verkar ha bekymrat personalkooperativets grundare.

Konkurs 2020

År 2020 försattes Bilaalförskolorna i konkurs. En kort tid före konkursbeslutet fördes stora belopp över till ett kafé i Hagsätra i Stockholm. Även det bolaget gick i konkurs i november 2021.

I konkursboet för Bilaal fanns bland annat fem fordon tillhörandes förskoleverksamheten. Men konkursförvaltaren ska endast ha återfunnit tre av bilarna vilket framgår i konkursbouppteckningen.

Enligt SVT lever verksamheten dock vidare då Bilaal överlåtit förskolorna till det nya bolaget Kunskap och Kraft AB. Men det finns inget företag i Sverige registrerat med det namnet. Frågan blir då om Bilaal inte har kvar någon verksamhet, eller om det finns en verksamhet, under vilket bolagsnamn den då bedrivs.