Vargfrågan går inte att realistiskt lösa på bara fyra år. Men det går att vända den och många andra frågor som drabbar landsbygden. Sitt inte hemma och vänta på att det ska bli perfekt, rösta på det minst dåliga alternativet.
I förra veckan anordnade LRF en vargdebatt i Kilafors. Kilafors ligger i det vargtäta Gävleborg så frågan är viktig lokalt. Debatten blev inte oväntat het, men också klargörande.
Rickard Malmström, som representerade Miljöpartiet, klargjorde att det ska vara ungefär 2 000 vargar i Sverige. I dag har vi strax under 500. Det innebär att vargstammen skulle öka fyra gånger jämfört med i dag. Malmström menade att det finns ett massutrotande av arter i dag och därför måste vargstammen vara stor. Vänsterpartiet gick inte lika långt men menade att riksdagens tak på 270 djur i stället ska ses som ett golv.
Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna vill se max 170 vargar i Sverige. Socialdemokraterna menar att det kan röra sig i intervallet 170–270 djur.
Lars Beckman (M) sammanfattar problemet ganska väl när han säger: ”Det är helt utsiktslöst att ge makten över rovdjurspolitiken till Miljöpartiet, för det kommer tyvärr inte att fungera.”
Här finns problemet belyst väldigt väl. Socialdemokraterna bryr sig inte nämnvärt medan deras samarbetspartier är milt sagt tokiga. Så länge Socialdemokraterna får stöd i sina frågor så ger de glatt bort rovdjurspolitiken till dem som skriker högst: Miljöpartiet.
Det är mycket av vad som går fel i vargfrågan. De som har makten bryr sig inte. Samarbetspartierna kan alltid kasta in vargfrågan utan att få motstånd. S får arbetsrätten, budgeten eller något. MP får vargfrågan. Vänsterpartiet är nöjda och Centern är mest glad att SD inte är med på mötet.
Det finns väldigt många som är besvikna på svensk politik, inte minst de som bor på landsbygden. Det är enkelt att förstå. Politiken görs av städerna för städerna. Landsbygden får åka med lite på ett hörn. Jakten, vargen, bilen, skogen och en massa annat som för några är ett sätt att leva är kul att bråka med för andra. Som körsbäret på tårtan dimper det ner ett vindkraftverk dessutom.
De flesta kommer att bli besvikna nästa mandatperiod. Såväl stad som landsbygd. Ekonomin vänder och det kommer att bli en rätt hård smäll för många. Vissa saker för att man själv gjort fel, andra för att andra gjort fel. Men. Besvikelse kan vara olika djup.
Stanna inte hemma på valdagen. V, C och S kommer att ge bort vargfrågan till MP. De kommet att hålla emot lite grand, men trenden är jättetydlig. 500 djur är kanske 1 000 nästa mandatperiod.
Oavsett vad du röstar på andra sidan så kommer vargfrågan inte att bli riktigt bra. Men den kommer att bli bättre. Fegar Kristersson ut och sätter gränsen till 270 djur i slutet av nästa mandatperiod så är det väldigt mycket bättre än Miljöpartiets 1 000–2 000 vargar. Hundratusentals människor kan i bästa fall gå från att vara granne med vargen till att se den på tv eller läsa om andra som drabbas.
För den som bor på landet kommer det inte att bli bra under nästa mandatperiod. Men det kan sluta bli sämre. Det går att få ner antalet vargar. Det går att få ner bränsleskatten, stoppa tokerier kring bilar och en massa annat. Förmodligen kommer många att bli besvikna också. Det brukar jag vara i slutet av en mandatperiod. Det är vad politiken gör.
Men skillnaden mellan blocken är liten nu. Kasta pil mellan partierna om du inte vill välja. Men se till att det blir ett skifte mellan blocken. Att vara besviken och stanna hemma gör bara att den sämre sidan får fyra år till.
