Facebook noscript imageHjort: Åkesson har fel om Ukraina
Klas Hjort
Ledare
Hjort: Åkesson har fel om Ukraina
Charlie Weimers borde sköta Ukrainafrågan. Foto: Jessica Gow/TT
Charlie Weimers borde sköta Ukrainafrågan. Foto: Jessica Gow/TT

Jimmie Åkesson har kritiserats för sitt uttalande om en bortre gräns för stödet till Ukraina. Tvärtom är förmodligen pengar till Ukraina det billigaste och säkraste alternativet för svensk säkerhetspolitik. Förstörs Putins krigsmakt i Ukraina behöver vi aldrig få svaret på frågan om han ville försöka ta över fler länder, och om Sverige var ett av de länderna.

Jimmie Åkessons uttalande om att det finns en bortre gräns för vad stödet till Ukraina får kosta är märkligt. Det finns flera argument för att Sverige bör ge massor med stöd till Ukraina, även om kriget drar ut i tid.

Upptakten är en intervju i GP där Åkesson säger:

– Risken finns ju att den dagen som det finns ett vapenstillestånd eller en fredsuppgörelse eller vad man nu når fram till i Ukraina, att Putin ska blicka åt andra håll. Så ju mer vi kan pumpa in och ta fighten där, desto mer tid köper vi oss här. Men det är klart att det finns en övre gräns.

Inhemska behov ska vägas mot Ukrainas behov. Att svenska vapen är en form av ensidig solidaritet är tanken. Vi ger av välvilja men får inget tillbaka. Därför ska kostnaden för Ukraina ställas mot sjukvård, pensioner eller något annat. Kanske det svenska försvaret.

Hur det fungerar ekonomiskt är egentligen en fråga om något annat – hur man ser på kriget. Å ena sidan kan kriget ses som en isolerad konflikt mellan Ryssland och Ukraina. När det kommer en fred upphör konflikten och Europa återgår till fred. Å andra sidan kan kriget ses som ett Ryssland som har återgått till sina imperialistiska ambitioner och vill återskapa ett större Ryssland eller Sovjets gränser. Är så fallet är vapen till Ukraina ett väldigt billigt sätt att skydda sig själv. Ukraina är de som blöder och dör och allt vi behöver göra är att ge dem vapen så att de klarar sig eller i bästa fall vinner.

Vi har inget facit och resultatet beror på vad som händer. Vräks vapen över Ukraina så att de vinner och kastar ut ryssarna är det stor chans att vi slipper ett större krig, eller för den delen flera mindre. Återigen finns flera möjliga scenarier mellan att Putin vid en storförlust kryper tillbaka under sin sten och slutar bråka utrikes. Den andra extremen är hot eller användande av kärnvapen.

Så utfallen är olika och vad vi och andra stater gör spelar väldigt stor roll. Till exempel skulle en mängd jaktplan från Sverige och andra länder tvinga ryska baser bakåt. Det skulle kraftigt försvåra offensiver eftersom det är krångligare logistiskt och trupprörelser har större risk att upptäckas.

Utgår man från att det kommer en fred och att Putin och den ryska ledningen i stort blir fredlig har Åkesson en poäng. Är det en del av en större konflikt har han väldigt fel. Är de ryska kraven på mark att jämföra med de tyska under andra världskriget är eftergifter helt meningslösa. De kommer bara orsaka nya krav och göra det svårare att trycka tillbaka ryssen när väl konflikten tas.

Är det en konflikt där Ukraina är ett första steg är det väldigt billigt att proxykriga jämfört med att själv vara en del av kriget. Dels för att inget mer än det som skickas kan förstöras. Dels för att det inte drabbar befolkningen och befolkningen kan fortsätta gå till jobbet. Kriget sköts i så fall via skattsedeln snarare än att folk lämnar sina jobb och krigar.

I Israel är tappet i BNP 19 procent för kriget i Gaza, trots att offentlig konsumtion har skjutit i höjden. Det finns en mängd olika beräkningar på kostnader mellan verkliga krig och proxykrig. Siffror är extremt svåra att ta fram eftersom det spelar roll hur man deltar och med vad. Men de lägsta amerikanska siffrorna talar om 1-2 procent i relationen till de ryska kostnaderna. Alltså för varje dollar USA ger till Ukraina förstör de i ryskt materiel för 50 till 100 dollar.

Svenska förhållanden är annorlunda men skattningar landar i trakten 5-10 procent av kostnaden för att bara rusta upp landet. Alltså en skickad miljard motsvarar 5 till 10 miljarder i försvarskostnader. Sagt på ett annat sätt innebär det att varje miljard till Ukraina ger fyra till välfärden jämfört med om Ukraina förlorar och vi måste rusta upp.

Läs även: Skicka Gripen till Ukraina

Så med stor visshet är det en god investering att skicka pengar till Ukraina. Framförallt om man vill bevara Sverige som självständigt land.

Uttalandet visar också på en förvånande grund analys av utrikespolitik hos Åkesson. Kontrasten mot till exempel Charlie Weimers är slående. Weimers var först ute med att Sverige borde skicka vapen till Ukraina och har i flera av de artiklar han har skrivit om Sverige och relationen till EU haft en bra förståelse. Utrikespolitik är viktigt och det är en del av inrikespolitiken. Det gäller generellt och fler områden än säkerhetspolitik till exempel handelspolitik.

Det är svårt att tro att Putin kommer att vara nöjd med Ukraina och sluta kriga om han vinner. Stoppar vi honom där så kommer vi inte att behöva få svaret på den frågan. Får Putin sin krigsmakt förstörd i Ukraina slipper vi svaret på vad som är hans nästa mål.

Eftersom han redan är slagen.

Läs även: Har ”vi” varit naiva igen?

Klas Hjort

Mejl: klas.hjort@bulletin.nu

Ledarskribent på Bulletin med politisk tjänstemannabakgrund både från Riksdagen och Europaparlamentet.