I snart tjugo år har det svängt fram och tillbaka om ett utökat förbud mot blyammunition. Dagens begränsade förbud har riskerat att expanderas fullt ut till ett totalförbud. Ny forskning visar dock att faran med bly från jakt och sportskyttar kan vara kraftigt överskattad. Nästa regering torde ta till sig den forskningen och en gång för alla begrava hotet om totalförbud.
I början av 2000-talet infördes ett förbud mot blyhagel vid jakt i våtmarker. Orsaken var studier som visade att fåglar åt haglen och sen blyförgiftades. I värsta fall fruktades att bly skulle gå från fåglar in i framför allt människor men även andra djur.
Siffrorna var ganska svindlande. En miljon fåglar inom EU påstods dö varje år av blyförgiftning och ytterligare tre miljoner fåglar dog visserligen inte, men fick allvarliga skador av blyet.
Länge har det diskuterats ett totalt förbud mot bly men bristen på alternativ har stoppat det. Bly är väldigt lämpligt som kula eller hagel då det är en tung men mjuk metall. Den kan absorbera mycket energi och deformeras när den träffar målet. För jägare innebär det en effektivt dödande ammunition medan det för sportskyttar minskar risken för rikoschetter. Alternativ finns men är antingen dyra, har säkerhetsrisker eller skapar på andra sätt problem. Problemen är så brett accepterade att de av samtliga regeringar sedan första förbudet kom har förhindrat ett totalförbud.
Samtidigt skapas en stor osäkerhet hos landets skyttar och jägare. Hela tiden hänger en bila över sportskyttar och jägare som kan falla över dem. Det vore väldigt önskvärt att få ett regelverk på plats som för en lång tid ger säkerhet.
Kanske finns det en öppning. Det vetenskapliga underlaget som förbudet vilar på är svårt att generalisera från och är väldigt politiserat. Från politiskt håll, särskilt de senaste åren, finns inget som tyder på en vilja att reda ut saker utan i stället att få till ett förbud.
Ett gott exempel på det är en interpellationsdebatt mellan miljöminister Annika Strandhäll och den moderata riksdagsledamoten Marlène Lund Kopparklint. Kopparklint är oroad över att det kan bli ett totalförbud och frågar Strandhäll vad regeringen gör för att värna svenska intressen.
Diskussionen som följer på interpellationen är intressant och läsvärd. Kopparklint betonar att dagens regelverk bygger på en vetenskaplig grund och att det fungerar väl. Det uppfyller de krav som EU ställer och fungerar samtidigt för jägare och skyttar. Strandhäll är av en annan uppfattning. Hon lutar mer mot EU och menar att farorna av bly är underskattade:
– Bly har också den speciella egenskapen att det inte har varit möjligt att hitta en lägsta tröskel för effekter. Därför antas det att varenda molekyl som människor eller djur utsätts för kan ge skadliga effekter.
Hon fortsätter med att tala om hur extremt farligt bly är och att runt 7 000 barn i europeiska jägarfamiljer riskerar sänkt iq på grund av bly. En häpen Kopparklint återupprepar att det gällande regelverket vilar på vetenskaplig grund och fungerar och sedan måste debatten avslutas.
Kopparklint är långt ifrån ensam om sin oro för blyammunitionen. Med en ny regering finns möjligheter att få till stabila regler och också driva frågan i EU.
Nyligen publicerades ett forskningspapper i den vetenskapliga tidskriften PLOS som kraftigt kritiserar den metod som EU använder och som svensk politik lutar sig emot. Man menar att det inte finns ett vetenskapligt stöd och möjlighet att dra de slutsatser som görs politiskt utifrån det material som finns. I stället bör man använda en annan modell som mäter bredare och som indikerar att de siffror som EU använder är våldsamt uppblåsta och felaktiga.
En ny regering borde använda den modellen och undersöka svenska förhållanden utifrån den för att se effekterna av blyet. Och utifrån nyare forskning ta ställning till de gamla slutsatserna. Sannolikt finns det långt bättre data nu än för över tjugo år sedan.
Att skapa en trygghet kring blyammunitionen är en av de allra viktigaste frågorna för jägare och sportskyttar. Det borde den tillträdande regeringen få ordning på.
