Stockholms nya styre ser ut att skapa ett nytt, grönt, klassamhälle. Vill man kunna köra bil i innerstaden måste det vara en elbil. De som inte har råd med en sådan får ta buss eller tunnelbana.
Den rödgröna röra som styr Stockholm har med sitt beslut om att stänga av en stor del av Stockholms centrala delar från annat än i huvudsak elbilar visat ett utkast för hur framtiden ska se ut. Ett grönt klassamhälle.
De som har råd att köpa moderna dyra elbilar är välkomna i innerstan. Resten, de som tjänar för lite, lantisar och andra, får parkera en bit ut och ta tunnelbana. Innerstan är ett reservat för den gröna medelklassen.
Tanken bakom biltullarna är ungefär densamma. Genom att göra det för dyrt för låginkomsttagare att ofta köra bil i innerstan så minskas antalet bilar och trängseln försvinner för de som har råd.
Nu går man ett steg längre med elbilszonen, och det kommer inte stanna där. Några gator, några kvarter och sen stadsdelar kommer att läggas till. Först steg för steg, och sen större bitar.
Förmodligen stannar det inte där. Restauranger och matbutiker kommer att åläggas att ha organisk och ekologisk mat. Sen kommer fler företag att på samma sätt tvingas in i deras gröna dröm. Steg för steg ska samhället pressas fram.
Den gröna ledartröjan ska på, oavsett om den passar eller är önskad. Det finns en vanlig myt om att världen står och väntar på att någon ska ta första stegen. Tas bara de stegen får de andra mod och följer efter.
Men i stället kommer stora kostnader, verksamheter som förstörs och en massa krångel, vilket kommer att bli konsekvensen igen och igen.
Men tills det accepteras och beslut rivs upp kommer det vara ett grönt klassamhälle som växer upp. Där de välbeställda kan köra egen bil utan alltför mycket kö. De låginkomstagare som Socialdemokraterna brukar utmåla sig både som företrädare för, och beskyddare av, är för nedsmutsande för att släppas fria.
De ensamstående mammorna som alltid är ett argument kommer få släpa matkassarna på tunnelbanan eller i bussen i stället. Inte för att hennes slit kommer ha någon som helst påverkan på miljön. Men det känns rätt.
När samhället inte finns för människorna utan för politiker som släpps fria att göra sina experiment, få kasta sig loss på sina favoriter bland käpphästarna då blir det ofta tungt för de som lever där.
Politiken löser inte problem utan skapar dem.
