Nu när Vapendirektivet kommer att omröstas i riksdagen kommer det med all sannolikhet att gå igenom. Därefter lär följa en guldpläterad implementering, tvärs mot vad som lovades inför valet. Men fortfarande finns en möjlighet att fälla direktivet, förhandla fram lite extra tid med EU och sedan snabbutreda de förslag som finns färdiga. Allt som krävs är modet att rösta som man lovade väljarna.
Två moderata riksdagsledamöter, Mats Green och Saila Quicklund, skriver en debattartikel i Expressen. De har en viktig poäng – att Sverige ofta överimplementerar regler från EU med resultatet att det blir en extra börda. Självklart borde minimum vara det första alternativet. Länder konkurrerar ju inte genom regelbördor.
Samtidigt finns det något mycket märkligt över texten. Inom kort kommer implementeringen av vapendirektivet att göras. Det var ett vallöfte från Tidöpartierna att det skulle bli en minimal implementering. De har flera gånger röstat för minimal implementering tidigare men förra regeringen vägrade implementera det så. Hur kommer de bägge ledamöterna att rösta – för eller emot överimplementering?
Så förslag efter förslag till vapendirektiv har fallit. EU hotar nu med böter. Därför väljer Tidöpartierna att strunta i sitt vallöfte om minimal implementering. Viktigare än väljare är hotet om böter eller god stämning med tjänstemän.
Hotet om böter är dessutom märkligt. EU kräver en skyndsam implementering. Skulle Sverige snabbutreda frågan igen för en ny proposition så skulle det utan problem gå att få respit. Förklara att beslutet stoppats flera gånger tidigare, och ge en tidsplan. Var tydliga med att Sverige accepterar böter om vi bryter den. I så fall har EU inga problem med att ge respit. Det EU vill se är implementering, inte i första hand datumet.
Krister Thelin, en av de skickligaste i Sverige på EU-rätt med bakgrund som både statssekreterare och domare i Europadomstolen menar i en debatt på twitter med en riksdagsledamot att vi inte alls riskerar böter vid en miniimplementering. Så det finns absolut vägar ut ur frågan.
En forskare vid Handelshögskolan, Erik Lakomaa, tog fram en modell för implementering som publicerades i Dagens juridik. Den skulle kunna snabbutredas, proppen justeras och bli ett nytt förslag. Fäller man proppen så kan det gå fort att få fram en ny. Men det kräver en smula mod. Vilket tycks vara en bristvara.
Det finns flera vägar ut det här om man vill. Problemet är att justitiedepartementet inte är särskilt tuffa i frågan. Riksdagsgruppen är vek. Och tjänstemän på annat håll, främst polisen, tycks ha fått agera väldigt fritt. Trots att de driver en linje tvärs folkviljan och tvärs vallöften.
Det går att skriva väldigt mycket och väldigt långt om detta. Om varför det är fel, om varför det inte behövs och liknande. Men voteringen är bokstavligen inför dörren.
Det enda hoppet som finns kvar är att det finns tillräckligt med ledamöter kvar i riksdagen som har så mycket ryggrad att de väljer vallöften och väljare framför ett departement. Att man tar ställning för dem som gav makten till dem och att man inte bryr sig om att departementet skrev en propp som gick emot vallöften utan röstar ner den.
Så har moderater, sverigedemokrater, liberaler, centerpartister och andra gjort förr i frågan. Men den här gången tycks det vara hopplöst. Den här gången väljer man departementet framför väljarna.
Man får hoppas att det kostar. Men det låter tufft att vilja vara hård mot EU.
