Farmanbars kalender och hur han inte hinner ta en debatt med oppositionen fortsätter att vara en soppa. I stället för att antingen ta debatten med Bohlin eller släppa kalendern så det går att se om han verkligen är så fullbokad har blivit en soppa av överklaganden, mail som inte finns och återkopplingar som aldrig skett.
Farmanbars kalender fortsätter att gäcka. I förra veckan försökte SR få till en debatt mellan energiminister Farmanbar och den moderate riksdagsledamoten Carl-Oskar Bohlin. Bohlin accepterade men Farmanbar hade en full kalender. Bohlin erbjöd sig då att ta diskussionen närhelst Farmanbar kunde. Vilket visade sig vara exakt de tider då energiministern inte kunde. Så det blev ingen debatt men en massa skratt och skämt.
Som en bisak när det skrevs en ledare om detta i Bulletin kollades Farmanbars kalender på nätet upp. Tom. Inte en händelse så långt ögat kunde nå och utökade man med ett par dagar fortsatte det att vara tomt. Å andra sidan är det sommar så kanske det är ont om folk och kalendern inte uppdateras. Så jag kontaktade pressekreteraren för att få en kopia. Inget svar på mail. Väntade ett par timmar. Skickar ett sms. Inget svar igen. Mailar presschefen. Inget svar. Ringer pressekreteraren. Inget svar.
Vid halv sex blir jag uppringd, långt efter text ska vara klar. Småpratar lite men när jag nämner ärendet blir det närmast frost på telefonen. Iskallt. Och bara ett upprepande om att hon ska återkomma. Jag påpekar att det inte behövs, offentliga handlingar ska hanteras skyndsamt och för min del räcker det med en skärmdump. Återkomma, återkomma, återkomma. Det är som en presskonferens med Bosse Ringholm. Jag ger upp.
Inget svar. Ingen återkoppling. Eftersom jag inte hade något nekande utan bara ett uteblivet svar så får jag i stället i dag göra en mer generell överklagan. Samt en klagan till justitiekansler och kammarrätt.
Jag mailar till Farmanbars presstjänst för att meddela och ge dem en möjlighet till en kommentar. Presschefen svarar att jag borde kontaktat regeringskansliets presstjänst i stället för den minister som jag ville ha kalendern från. Jag svarar att är det så borde de meddelat detta förra veckan eller i dag, inte först när jag meddelar att jag överklagat.
Ministerns pressekreterare svarar att hon kontaktat regeringskansliets presstjänst i fredags och bett dem lösa det. Jag ringer regeringskansliets presstjänst, ett på många sätt märkligt svar men de är väldigt smidiga och proffsiga. Snabbt berättar de att de bara har tillgång till den publika kalendern som finns på nätet och den är ju tom. När jag frågar om mailet från Farmanbars pressis, går det inte att hitta. Det verkar ha hamnat på samma plats som återkopplingen som utlovades. Icke existerande.
Men det blir mer komplicerat än så. Ett ämnesråd från departementet kontaktar mig och meddelar att begäran om att få se kalendern är avslagen, liksom överklagan som skedde på grund av att min begäran ignorerades. Rådet menade att kalendern inte är att betrakta som en allmän handling och att den därmed inte kommer att lämnas ut. Ytterligare en överklagan att skriva. Den här cirkusen kommer att spinna ett varv till minst.
Offret i det här är demokratin. Mail som inte kan hittas, återkopplingar som inte sker. Det måste gå att lita på ministrars pressfolk. Och det är nog där elefanten står.
Min gissning – gissning – är att Farmanbar inte ville eller vågade ta debatten med Bohlin. Efter Almedalen och hur det blev nästan viralt hur Bohlin mosade Strandhäll så är det inte en roande debatt. Nästan varenda svensk vet att det är kaos i svensk energipolitik och att det kommer att ta år att få ordning på allt igen. Sannolikt skulle en debatt sluta med att även de trogna socialdemokraterna ställer sig undrande. Så, som så många gånger förr, väljer man att undvika en debatt. Det brukar funka.
Så man gör som man brukar. På alla tider svarar man att ministern är upptagen utan att svara på med vad. Media brukar släppa där. Men energifrågan är så laddad att Bohlin via sociala medier kan få ut frågan. Statusar delas, fler skriver om det och det börjar komma skämtteckningar och liknande. Den här gången sprack det. När dessutom någon får för sig att vilja se kalendern för att veta om den är full, trots allt är kalendern på hemsidan helt blank, blir det jobbigare. En ovilja att ta en debatt är ju maskerad till en full kalender.
Vill man lösa detta är det lätt. Ring upp Bohlin och föreslå en debatt. Inga massmedier kommer att tacka nej att vara värd. Samma med kalendern. Har man inget att dölja så kan man ju skicka den och säga, normalt är det ingen allmän handling men här får du se hur fullt hans schema är. Det går att maska all känslig information och säkerhetsmässigt är platser ministern varit på inte så känsliga.
Det finns massor som går att göra om man vill. Men för det måste man vilja.
Läs mer: Farmanbar är upptagen trots att kalendern är tom
