Tidöpartierna meddelade sent i förrgår att de kommer att lämna ett förslag till remiss. Förslaget är att slopa skatten helt på de första 300 000 kronorna på ett ISK-konto. Det är ett förslag som, om det blir av, inte bara förtjänar applåder utan ovationer.

Den största tryggheten som någon kan ha är egna pengar. Stiger elpriser, något går sönder, räntor stiger eller andra oförutsedda händelser dyker upp så finns det en enorm skillnad i att ha egna pengar eller att hoppas på att staten finns där och hjälper. Pengarna finns där och är dina

ISK är en sparform som underlättar att skapa en sådan trygghet. Det är ett konto för till exempel fonder, aktier eller andra värdepapper som inte vinstbeskattas utan schablonbeskattas. En andel av beloppet betalas i skatt oavsett hur mycket vinst som har gjorts.

Modellen har, utöver låg beskattning, fördelen att det inte skapar någon inlåsning. Stiger en aktie i en vanlig depå kraftigt kan det finnas en ovilja att realisera och tvingas betala mycket av vinsten i skatt. Schablonbeskattningen gör det enklare att ändra innehaven eftersom skatteeffekter försvinner.

Riksdagen har tidigare fattat beslut i frågan men sen har ISK ”råkat” komma bort i budgetarna. Välvilliga löften innan valet byttes mot ett märkligt resonemang om inflation. En sänkt skatt som ökar sparandet ökar inte på inflationen utan minskar konsumtionen.

Skattesänkningen blir vid dagens beskattning upp till ungefär 3000 kronor per år, men minskar när räntan sänks igen. Ungefär tre och en halv miljon sparare berörs om beslutet genomförs. Av dem skulle ungefär 75 procent helt befrias från skatt, och 25 procent få en sänkning på en del av kapitalet.

Nyckelordet för reformen är ”om”. Det finns ett vallöfte om skattereduktion men det har som sagt ramlat mellan stolarna och nu finns bara en remissrunda och ett vagt löfte om budgeten 2025.

Det blir ett slags äta och behålla kakan samtidigt. Regeringen slipper kritik för att inte genomföra ett vallöfte och kan hänvisa till remissrunda, att förslaget bereds och inte minst att de inte är framme vid budgeten 2025.

Trycket på regeringen är hårt. När Frida Bratt, sparekonom på Nordnet, samlade namnunderskrifter fick hon på någon vecka ihop över 10 000 underskrifter. Flera tidningar, bland andra Bulletin, har drivit frågan. Folk vill ha möjlighet att spara med rimliga villkor.

Men ovationerna kommer snabbt övergå i besvikelse och svek om inte regeringen levererar. Ingen vill ha en remiss, det finns en glädje över att ett förslag kan bli allvar.

Förväntan har ökat rejält, nu måste regeringen leverera.

Läs även: Hjort: Dags att sänka skatten på ISK-konton