SVT har beslutat att bara servera vegetarisk lunch vid möten där tio eller fler deltar. Dessutom kommer det att bli vegetarisk lunch vid inspelningar som SVT finansierar. Syftet är, föga förvånande, klimatet.

– Sverige och därmed även SVT ska vara klimatneutralt till 2050 och nu tar vi nästa steg på vägen dit säger Michael Östlund, divisionschef för programdivisionen på SVT.

Det är kanske inte en rät linje mellan att Sverige ska vara klimatneutralt om 26 år vegetariska luncher på SVT i år. Men klimat- och miljöfrågor är inte alltid så lätta att förstå. Eller så finns det redan från början en kraftig överrepresentation av vegetarianer som har liten förståelse för andras val.

Men SVT stannar inte riktigt där. Julkalendern 2026 är utvald som en av fem pilotprojekt för att vara en del av SVT:s klimat- och miljöarbete. Det har inte kommit någon försäkran om att det kommer att vara ett politiskt neutralt program, men det skulle onekligen förvåna om SVT höll sig 100 procent politiskt neutrala och objektiva. Kanske blir det en julkalender om barn som bygger kärnkraft och konkurrerar ut polsk kolkraft?

Men det vegetariska förmynderiet är mer utbrett än bara inom SVT. Ungefär samtidigt som SVT meddelade Lunds universitet att de kommer att införa en vegetarisk norm. Det innebär att ”köttalternativ får specialbeställas”. Språkligt tycks den vegetariska normen redan finnas. Men det stannar inte vid maten utan: ”Det ska också finnas tillgång till växtbaserad dryck som alternativ till komjölk.” Om begreppet ”komjölk” är ett sätt att angripa en komjölksnorm eller något annat är i dagsläget inte en fråga med ett tydligt svar. Kan man vara normkritisk mot komjölk?

En vän av ordning kunde kanske tycka att de som ska tillhöra de främsta begåvningarna i landet skulle vara kapabla att välja sin mat utan behöva specialbeställa kött eller att bli infösta i en komjölksnorm.

Den paternaliserande kosten sprids på fler ställen. Det finns förslag om inte bara skolor utan även att alla äldreboenden ska bli köttfria. Tacken för att ha slitit ett liv blir en sallad. Det är något att se fram emot.,

Bromangymnasiet i Hudiksvall är ytterligare ett exempel på en institution som tar kampen mot köttet, i det här fallet nötkött:

”Hej då nötkött! Halloj baljväxter, fisk och kyckling! Bromangymnasiets restaurang drar sitt strå till stacken för att rädda klimatet. Men det är inte alla elever som uppskattar den klimatsmarta maten. ” rapporterar SVT Gävleborg, helt utan politisk vinkling. Ska man tro eleverna är maten äcklig i stället för klimatsmart och det är det som de vänder sig emot.

Typiskt tokiga unga att inte vara tacksamma över att deras mat är klimatsmart snarare än smarrig. Självcentrerade ungar som inte är tacksamma för att de knuffas upp på barrikaderna för att rädda världen. Skolan menar att kosten har ett klimatsmart upplägg för att skolan måste nå sina klimatmål. Varför skolan ska underordnas klimatmål är faktiskt svårt att förstå. Kanske hade kunskapsmål där matematik betonades varit att föredra.

Hade världen stått inför en stor katastrof och hela världen hade dragit åt samma håll hade det funnits en mening med den typen av mål. Då hade kanske Bromangymnasiets, SVT:s och Lunds universitets uppoffringar spelat en roll. Men det är en ensam kamp. En kamp som mer handlar om att må bra och känna sig rättfärdig än att faktiskt rädda världen.

Den stora bilden är väldigt annorlunda. Där släpper Sverige ut någon tiondels procent av de globala utsläppen och vi har en sjunkande andel. Både för att vi minskar våra utsläpp och för att andra ökar sina. Vad som sker inom den promillen kommer inte styra världens öde, inte heller sitter det miljarder människor och väntar på att någon ska ta på sig ledartröjan och införa vegetariska normer så att de kan följa efter.

Läs även: Svenska utsläpp är en tiondels procent av de globala

Vuxnas och barns frihet att välja sin mat dumpas för något som i bästa fall handlar om tramsig symbolpolitik. Mer handlar det om att det alltid finns en grupp som vill uppfostra syndarna, rädda mänskligheten och som framförallt vet bäst. Prussiluskorna. Historiskt fanns de människorna i kyrkan. De där som är ett bålverk mot synden. De som gärna offrar andra för sin goda saks skull.

För dem är det inget offer att en professor inte kan bestämma själv om maten utan ska inordnas i en vegetarisk norm eller att skolbarnen får en sunkig lunch. Eftersom de som alltid vet bäst gör det för en stor saks skull.

De verkar finna en stor glädje i det där kontrollerandet av andra. Chansen att förbättra de förtappade. Att få vara en av de som åtminstone i mikroteorin gör skillnad.

Förr var de bypräster, tanter i kyrkbänkar och andra. I dag är de klimatprofeter. I hjärtat är det samma sak. De upplysta, de som förstår, de som ser vad som måste göras och framförallt aldrig tvekar att offra andra för det stora godas skull.

Kanske är straffet för att samhället skakade av sig kyrkan att vi i stället fick miljöprofeterna.

Läs även: Pausa hela den gröna ekonomin