När JK nu säger nej till att träffa Karl Hedin försvåras processen ytterligare och det tycks som att myndigheterna inte vill höra hans åsikt. I stället skyller myndigheter på varandra och skyfflar runt dokument som saknar viktiga bitar.
Justitiekanslern, JK, har avslagit en önskan från Karl Hedin att träffas och prata om hur Hedin har utsatts för övergrepp av det svenska rättsväsendet. Hedin misstänktes för att illegalt ha jagat varg och avlyssnades, greps under spektakulära former och hölls sen häktad i ungefär en månad under maximala restriktioner och med högsta säkerhet, trots att det rör sig om en äldre tidigare ostraffad man som skött ett stort företag under hela sitt liv.
Besluten kring Hedin måste ha tagits på ”sagolika” skäl eftersom ingen lyckats hitta en död eller försvunnen varg, än mindre bevisa att Hedin skulle haft ihjäl den. Det är onekligen anmärkningsvärt att någon hålls häktad i en månad utan att åklagaren ens kan styrka att ett brott har begåtts.
Skandalen kring kring fallet Hedin måste få en upplösning. Rättsväsendet har friat Hedin från alla anklagelser, men det finns ännu ingen upprättelse för honom. Rättsväsendet sluter leden och ingen tar ansvar. Juristerna går vidare och flera av dem har framgångsrika karriärer.
Fallet Hedin är speciellt. Hans hem stormades av nationella insatsstyrkan, han avlyssnades olagligt och han satt häktad. Allt för att en åklagare fått för sig att ett brott ägt rum. Ett brott som aldrig har ägt rum. Huvudvittnet har medgivit att hon ljög för att få igång en process mot sin make och hon visste att myndigheterna skulle agera mer om hon blandade in Hedin. Trots att hon medger att hon ljuger fortsätter åklagaren att driva målet.
Även om Fallet Hedin faller lite utanför den traditionella rollen hos JK och andra rättsvårdande myndigheter är det viktigt att fallet tas upp. Fallet är så exceptionellt att det också måste hanteras speciellt.
Domen, som helt friar Hedin, fastslår – vilket är märkligt att det behövs – att domstolar i Sverige inte straffar människor för deras politiska uppfattningar. ”Domstolen kommer inte i detta mål, eller i något annat mål, lägga den tilltalades politiska åsikter till grund för bedömningen av ett åtal.” Domaren gör alltså bedömningen att målet mot Hedin är sprunget ur hans syn på vargfrågan snarare än på vad han gjort.
Att i ett sådant läge vägra att ens låta någon framföra sin synpunkt är absurt. Domaren konstaterar rader av brister i målet, inte minst som ovan rörande åklagarens motiv. Men det blir värre.
En del av JK:s avslag handlar om att Riksåklagaren beslutat att inte inleda ett förundersökningsärende kring avlyssningen av Hedin. Riksåklagaren menar att det är ett ”ringa” tjänstefel att strunta i reglerna för avlyssning. Och eftersom det är ringa så är det inte straffbart.
Att det inte startas en förundersökning tar i sin tur Säkerhets- och integritetsnämnden, SIN, som sitt argument för att inte granska ärendet. Eftersom det inte bedöms så allvarligt att en åklagare eller en domare kan straffas struntar SIN i att granska ärendet. Och som ni kan gissa: Detta tar i sin tur JK som argument.
Alla skyller på alla. Att det uppenbart begåtts ett fel – vilket bör vara det centrala – struntar myndigheterna i. Teknikaliteter och förmodligen kollegialitet får företräde framför rättvisa.
De bisarra turerna sedan Hedin frikändes, och borde få upprättelse, handlar förmodligen om två saker.
Det första är att om Hedin får träffa instanserna så accepteras hans fall, han kan inte längre ses som en haverist. Det ökar trycket på att söka efter dem som har gjort de juridiska felen.
Det andra är att om Hedin, i person, får föra sin talan så kan långt fler saker tas upp. I de dokument som myndigheterna beaktat saknas mycket, till exempel hur tillståndet för avlyssning skapades genom att addera ihop flera brott för att nå upp till ett straffvärde som var tillräckligt. Ingen är dömd till över två års fängelse för något jaktbrott, så man behövde vara lite kreativ. Får Hedin träffa personer snarare än att de ansvariga väljer de handlingar de läser blir situationen annorlunda.
När JK, SIN och RÅ alla är livrädda att hantera en fråga som kan ge dålig stämning i kåren minskar möjligheterna inte bara för Hedin att få upprättelse utan också för att få bort röta från rättsväsendet för oss alla. Fel som gjorts måste uppmärksammas och lösas oavsett om det är gangsters eller åklagare som gör dem.
Mer och mer faller ansvaret på justitieminister Strömmer att till att börja med träffa Hedin och låta honom framföra sitt ärende och synpunkter. Har någon suttit över en månad i häkte, inte bara oskyldig, utan också för ett brott som aldrig har begåtts, borde justitieministern ha en timme, om så bara för lunch.
Att träffa justitieministern om man suttit oskyldigt inlåst en månad är en ganska modest begäran. Det är väl lätt att hålla med om?
