Enligt en färsk rapport är förbränningen av fossilbränslen långt över de nivåer som krävs för att Parisavtalet ska kunna hållas. Med tanke på de domedagsbasuner som var bakgrundsmusik när avtalet togs fram är det förvånade tyst.
I en rapport från bland annat FN-organet Unep och svenska SEI, Stockholm Environment Institute, konstateras att förbränningen av fossila bränslen är långt över vad som har beslutats i Parisavtalet.
De planerade förbränningarna är 110 procent mer fossila bränslen än vad som kan förbrännas för att nå 1,5 procentsmålet och 69 procent över 2-procentsmålet.
– Det ser mörkt ut, nu har vi bara en teoretisk möjlighet att hålla målet vid liv, säger Niklas Hagelberg på en briefing.
En kanske mild kommentar på vad som nyligen beskrevs som en överlevnadsfråga för jorden.
Den stora boven är kolkraft. Där överskrids målet med 460 procent. Olja och gas är också över mål, men under dubbla nivån. Helt klart ett dunderfiasko.
Kolet är mycket stort i bland annat Kina. Men även i Europa finns en kol-renässans sedan kärnkraft har stängts och ersatts med kolkraft, inte minst i Tyskland. Samma Tyskland som missar sina klimatmål. Kärnkraften håller utsläppen nere och när den växlas till förnybara, men inte planerbara källor, blir konsekvensen utsläpp.
Men det mest intressanta är egentligen två andra saker. Den första är avsaknaden av domedagsrubriker. Att Parisavtalet ser ut att missas ger knappt avtryck i media. Det andra, som är en variant, är hur staterna struntar i det som sker.
Media lyfter inte upp rapporten. TT har ett pressmeddelande och en text med en korrigering. Andra medier rör inte riktigt frågan. Kanske är det en fråga som faller i vikt för många läsare när ekonomin skakar och brotten skenar.
Men för att gå några år tillbaka. Corona skakar världen. Länder sluter sig samman, sätter press, skakar fram avtal, pengar och en massa annat. Hotet då bedömdes som att någon procent av befolkningen skulle kunna dö. Uppslutningen var massiv.
Med klimatfrågan är det inte alls så. För lite mer än tio år sedan började den pysa. Paniken försvann. Avtalen som kom var mer och mer urvattnade och det började glida åt annat. Ursprungsfolken får allt större uppmärksamhet av klimatrörelsen.
Det är som att det finns ett tyst konsensus om att det visst inte ska komma någon undergång. Att det förvisso är bra att göra saker för miljön och klimatet ,men det är inte kris. Kanske allvar men inte kris. Det gör också att man slipper backa och säga att man rycktes med och det blev lite tokigt.
Jämförelsen med corona är slående. När en procent av mänskligheten riskerar att dö finns handlingskraft, pengar och vilja. Grundlagar rundas och uppslutningen är total. När hela planeten hotas är det ganska lugnt. Lite en fråga som man kan ta efter kaffet. Patos i frågan syns mest i Märta Stenevis stirrande blick.
Enligt regeringen satsades 389 miljarder mot corona. Det inkluderar inte kostnader som fanns i regionerna. Klimatdelen i budgeten är på 20 miljarder ungefär. Miljö- och klimatkostnaderna är utspridda, delas av offentligt och privat på ett sätt som gör det extremt svårt att jämföra. Men det ger ändå en fingervisning om vad som kan göras när det finns en känsla av panik.
Paniken och allvaret tycks ha lämnat klimatfrågan bland politiker. Mer tycks det handla om att rädda ansiktet och vara duktiga på internationella tillställningar än att faktiskt rädda jorden från undergång.
Rapporten hoppas på att nästa gång det är klimatmöte, i Dubai om ungefär en månad, ska man enas om att minska utsläppen av fossila bränslen. Optimismen i att få igenom ett sådant avtal i ett oljeland är onekligen imponerande.
Men en rolig detalj från klimatmötena är att det finns ett återkommande slut. Precis som att Asterix brukar sluta med en fest där barden är bunden har klimatmötena en återkommande twist. Maldiverna talar om hur utsläppen översvämmar deras land. Havet kommer sluka deras hem. Sen får de pengar till infrastruktur. Vilket betyder flygplatser – det lilla ö-riket är ett paradis för turister. 2019 öppnades fem nya flygplatser, fler varje år sedan dess och i år beräknas fyra nya öppnas. Förvisso små flygplatser, men en tydlig signal.
Så inför COP 28 i Dubai kan man nog gissa att det är ganska lite av panik. Och att Maldiverna kommer bygga nya flygplatser.
Att oron för jordens tillstånd inte är på riktigt är också något av det som gjorde Greta Thunberg känd:
– Ni sviker oss. Men unga personer har börjat inse ert svek. Ni har alla framtida generationers ögon på er. Vi kommer inte låta er komma undan, som hon sa på ett klimatmöte i New York 2019.
Hennes anklagelse om att hennes drömmar stulits och att hennes barndom hade förstörs kanske egentligen handlar om något annat – att många politiker inte tror på en klimatkris, men åker på möten och säger det som ska sägas.
Vilket förklarar tystnaden om utsläppen.
