När Novus mäter väljarnas viktigaste frågor återkommer sjukvården ständigt i toppen. I takt med att Tidöpartierna pressar tillbaka problemen kring migration och brott växer vårdens betydelse ytterligare. Det är inte märkligt att nya problem prioriteras när andra rör sig åt rätt håll. När ett problem trycks tillbaka träder nästa fram. Få politikområden berör människor så direkt som sjukvården, och få upplevs så akut när de inte fungerar.

Socialdemokraternas breda vallöfte har varit att ”återta kontrollen”. I praktiken betyder det ofta att makt flyttas från professioner och medborgare till politiken. Politiker har för lite makt, andra har för mycket. Man kan raljera, men där finns också en inneboende risk: när politiken centraliserar ansvar blir också misslyckandena politiska.

Region Stockholm skulle bli socialdemokratins skyltfönster. Efter maktskiftet var ambitionen uppenbar: här skulle det visas vad socialdemokratisk styrning kunde leverera. Resultatet har snarare blivit det motsatta.

Det gick, ärligt talat, inte särskilt bra. Regionen har efter en skattehöjning på 30 öre ett stort överskott. Det är kanske den största framgången: att politikerna ännu inte har hunnit spendera alla nya pengar man tar in.

Revisionen för regionen är mycket kritisk till hur verksamheten sköts. Skyltfönstret är tydligen inte så bra som förväntat. Trots att man kraftigt höjt skatten så att ett överskott har uppstått menar revisionen att det saknas ekonomisk styrning. Det finns en särskild ironi här. De som skulle återta kontrollen tappade kontrollen.

Inte ens beräkningen av vad skattehöjningen skulle ge verkar ha fungerat. Flera miljarder blev över av misstag. Det finns något skrattretande i att kontrollen över verksamheten är så dålig att man inte ens lyckas bränna av de skatter man tar in, utan i stället får ett stort överskott.

Det saknas fungerande ledning, samordning och uppsikt över verksamheten. Mycket kritiseras, till exempel ekonomin, upphandlingar av IT-system och krisberedskapen. Det sistnämnda är verkligen farligt när det inte fungerar som det ska.

Ovanpå de misslyckandena finns ett dribblande om vårdköer där regionen vill hävda att de har krympt. Men att välja statistik som gynnar det politiska hjälper inte dem som faktiskt behöver vård. Den nationella trenden är att köerna minskar, utom i Stockholm.

Där det utlovades att ta kontroll blev det oreda. Försöken att lägga tillbaka välfungerande privat verksamhet i offentlig regi visade sig inte vara enkla, utan ledde till kaos. Regionen förlorade kontrollen. Skyltfönstret har betydande sprickor.

Förra sommaren fanns det tidvis bara en enda ambulans i Stockholm city. En ambulans som skulle täcka hundratusentals invånares behov. Om mer hjälp krävdes fick ambulanser köra in från ytterområden.

Läs även: Bara en ambulans i Stockholm city: ”Måttet rågat”

Ett perspektiv på misslyckandet är det mediala ointresset. Jämfört med hur tvättlappar i Region Skåne blev en riksfråga är det märkligt tyst om att Region Stockholm har massiva problem.

Det viktigaste är inte hur medier tittar bort, utan hur en blandning av ideologi och inkompetens skakar om en region på kort tid. Region Stockholm fungerade förr och har fortfarande bra personal. Det som saknas är en fungerande ledning.

Ett ointresse för ekonomi och ledning, kombinerat med en märklig övertygelse om att allt blir bra bara det politiseras, har drabbat Stockholm. Samma sak kommer förmodligen att ske i andra regioner där Socialdemokraterna får makten. Där finns en varning.

Varningen gäller hela landet. Ambitionen är att öka politikers makt på bekostnad av medborgare och professioner. Den typen av människor som blir socialdemokratiska politiker är en del av orsaken till varför det går fel.

Om fler regioner rör sig i samma riktning som Stockholm kommer vi också att få en försämrad vård. Om fler kommuner, och än värre regeringen, blir socialdemokratiska kommer problemen att bli mycket större.

Det finns också en större lärdom. När ekonomi betraktas som sekundärt, och politisering görs till universallösningen på organisatoriska problem, uppstår ofta just detta: svagare styrning, inte starkare. Stockholm är därför inte ett undantag. Det är ett förhandsbesked.

Läs även: Särimner och myten om de outtömliga skattebetalarna

Följ mig gärna på X/Twitter