Snusskatten skulle höjas av EU men visade sig vara en fråga som EU inte anser sig ha eller ens kan ha synpunkter på. Det är en produkt med ett undantag från EU:s regler och får inte regleras annat än om Sverige medger det. Så om Sverige inte gör bort sig är det inte något hot om skattechock.
Aftonbladet har inom ett par dagar både hunnit avslöja och dementera att EU vill förändra skatten på snus. En chockhöjning varnades det för först. Kommissionen dementerade och menade att Sverige har ett undantag för snuset och att EU därmed inte har synpunkter.
Den något märkliga journalistiken i att först avslöja och sedan att EU backar kan diskuteras. En möjlighet är att AB hade fel. Det fanns inget seriöst förslag utan EU bara konstaterar ett fel. En annan möjlighet är att EU tänkte försöka men backade när det blev konflikt.
Snusfrågan är i grunden ganska okomplicerad. Sverige har ett undantag och får själv besluta om snus vilket inkluderar skatter med mera. Eftersom snuset inte får exporteras så lägger sig inte EU i, eftersom de inte har med svenska inrikespolitiska frågor att göra och lägger sig inte i frågor som inte är gränsöverskridande.
När tobaksdirektivet uppdaterades för något tiotal år sedan var det en ganska kaotisk historia. EU skrev texten så att den rörde tobaksprodukter, vilket skulle inkludera snuset. Från svenskt ministerhåll, Maria Larsson (KD), förstod man inte alls frågan och skrivningen lyckades passera rådet utan undantag för snus. Det var regleringar för smaktillsatser och förpackningar i huvudsak. Det mesta räddades när det kom till Europaparlamentet av Christofer Fjellner (M) som fick med sig många politiker, men också vann striden på ett annat sätt.
EU:s kompetens är gränsöverskridande. Om EU lägger sig i en svensk fråga, som snuset, så kommer den därmed att inskränka undantaget och bli en fråga för inre marknaden. Risken att förlora i domstol är uppenbar och EU vek ner sig. Svenskt snus får ha smaktillsatser.
Här finns en viktig lärdom för alla svenska politiker. Varje gång som EU har en synpunkt på snuset så ska detta lyftas fram. Om EU kommer med regler kan Sverige börja exportera. Att försöka skapa ett exportförbud för tobak som är mindre farlig än rökning skulle bli svårt för EU.
Men, det finns alltid ett men med EU. De har sagt att de vill ha en nollkonsumtion av tobak. Inte en nolldödlighet. Det är därför EU blockerar att snus exporteras. Risken med ytterligare en produkt på marknaden är inte att fler dör av konsumtionen utan att det blir svårare att få bort tobaken helt.
Snus är inte i närheten av att vara så farligt som att röka tobak, men det inte heller som att knapra på en morot. Den svenska låga dödligheten i tobak är mycket en snusfråga. Folk snusar i stället för att röka och det räddar en massa liv. Hade snuset gått att sprida i EU hade många liv räddats. Men det viktiga för EU är inte att rädda liv utan att få bort tobaken. Så bokstavligt landar de i en idiotisk hållning.
En annan märklighet är att från början var det tobaksbolagen som lobbade mot snusets spridning. I dag är det snarare medicinbolagen som tjänar storkovan på inte särskilt effektiva sluta-röka-produkter som hotas av att rökare i stället byter till snus.
EU:s hypotetiska förslag om en skattehöjning på snus hade också ett annat problem. Sverige har veto. Skulle EU lägga fram ett förslag som ändrar beskattningen på snus så kan Sverige blockera hela förslaget. Viljan att få igenom en förändring av andra skatter kommer vara större än bråket om svenskt snus, så det kommer inte att tillåtas försena arbetet.
Så chanserna att vi får behålla snuset är goda. Problemet är egentligen inte att beskydda snuset, utan en kombination av vilja och kunskap. Regeringen kan väldigt tydligt avge en förklaring om att varje försök att beskatta snus eller ha synpunkter på skattesatsen kommer utlösa ett svensk veto tills den biten stryks. Då är hela förslaget dödfött och snuset kommer inte tas med.
På samma sätt kan regeringen tydligt kommunicera att om EU försöker reglera snus så kommer Sverige se det som att undantaget, liksom exportförbudet, är upphävt och att snus därmed är en produkt som många.
Faran är kombinationen av kunskap och vilja. Sverige vill vara duktiga i EU. Jätteduktiga. Risken är därför att man släpper igenom regleringar man inte borde. Liksom att kunskapen och intresset är minimalt från regeringens sida och att därmed frågor missas, allvaret underskattas eller att regeringen på annat sätt ställer till det.
Enklast är att i samarbetet mellan regeringen och SD så fattar man beslut om att stenhårt skydda snuset och att det ska kommuniceras till EU som en enkel varning. Lägger sig EU i skatter så blockeras alla förslag. Lägger de sig i produkten så har de accepterat att det är en gränsöverskridande produkt som får exporteras.
Mer komplicerat behöver det inte vara. Om man vill.
