Lisa Nåbo tycks vara den enda socialdemokraten med ett samvete som faktiskt värker. Efter spelskandalen flydde hon politiken – på grund av de sömnlösa nätterna. Nu är hon polis. En historia om ansvar och flykt.
Socialdemokraternas spelverksamhet har i flera decennier varit en skandal som har rullat på. Media avslöjar felaktigheter, socialdemokraterna spelar chockerade och upprörda. Många tror på deras krokodiltårar och det börjar om igen.
Då och då måste lagen justeras för att få lugn på media. Men överlag har spel varit en kassako som har dragit in hundratals miljoner åt partiet. Pengar som kan användas till att anställa personal eller ha kvällar för unga som blir medlemmar på grund av gratis pizza.
Det låter oskyldigt med pizzakvällar för unga. Det kan man väl unna de unga? Att Magdalena Andersson tar upp det som exempel är lätt att förstå. För SSU, inte minst i förorter, är pizza ett bra sätt att värva och nå unga.
Men proportionen till andra änden av verksamheten är märklig. För ungefär tio år sedan skickades 8 000 personer till kronofogden för att socialdemokraterna skulle få in sina pengar. Med tanke på att många var äldre eller av andra skäl hade svårt att värna sig mot aggressiv försäljning, framstår förklaringen att det är pizzakvällar man vill ha som om Dracula skulle försöka hävda att han bara suger blod för att han har järnbrist.
Tar man en ledande post i arbetarrörelsen måste man förstå att det inte är en tebjudning. Bokstavligen skickades kronofogden för att ta pensionärernas sista pengar.
Självbilden är att man tar från de rika och ger till de fattiga. Men i verkligheten är Socialdemokraterna långt mer av prins John som vill ha sina pengar till varje pris.
I den senaste vändan av socialdemokratiska spelskandaler visade det sig att man hade samarbetat med gängkriminella i ett callcenter i Spanien. Partisekreterare Baudin menade att det var “väldigt allvarligt”. Vilket kan tyckas som ett ganska milt omdöme.
En av de gängkriminella som socialdemokraterna arbetade med var inblandad i mordet på den 12-åriga Adriana. Inte undra på att säljarna beskrivs som aggressiva.
Avslöjandet var tungt och orsakade avhopp i styrelsen för S-lotteriet. En av de som hoppade av var SSU:aren Diyar Cicek.
Cicek tycks ha en flexibel moral. Han har tidigare stängts av från Uppsala universitet där han studerade juridik men plagierade en text. Han förekom också i Kalla faktas avslöjande om hur man runda reglerna för att ge pengar till partier. Men SSU hade förtroende för honom.
När lagstiftningen ändras så att socialdemokraterna måste betala skatt på sitt spel så tappar man intresset. Det är inte tillräckligt lönsamt och det är inte ett dugg häftigt att betala skatt. Plötsligt visar det sig att skatt faktiskt gör att man inte vill ägna sig åt näringsverksamhet.
Socialdemokraterna säljer sin spelverksamhet. Innan den säljs så töms den på pengar. Utöver de nästan 58 miljoner som försäljningen drog in så töms bolaget genom att man delar ut vinsten. Nästan 23 miljoner går till socialdemokraterna och SSU. Det är många pizzor. Det är också pengar man kunde ha givit till de som har upplevt att de blev lurade in i en prenumeration.
Den extra vinstutdelningen rapporteras i media 30 juli i år. Dagen efter inleds SSU:s kongress. Den sittande ordföranden Lisa Nåbo avgår. Hon vill återgå till sitt gamla yrke. Den tredje augusti lämnar Nåbo stafettpinnen till Moska Hassas och blir fri.
Man kan förstå att Nåbo haft det tungt. Lotteriskandalen måste ha varit jobbig, närmast ett helt land är upprört över hur folk har lurats på pengar. Partiet har medgivit att de har gjort fel men vägrar att lämna tillbaka pengarna. Pengar luktar som bekant inte.
Nåbo var en ganska anonym ordförande för SSU. För många är det tydligaste minnet av henne när hon efter spelskandalen bryskt flydde från Aftonbladets reporter och inte kunde svara på frågor eftersom hon skulle äta lunch.
Återigen kan man förstå henne, förstå skammen och det jobbiga i frågorna. Men varför i så fall inte, när man är ytterst ansvarig, se till att det är en sjysst verksamhet? Varför inte ställa krav på moral? Eller för den delen se till att de lurade skulle få tillbaka sina pengar. Det kunde ha blivit hennes sista politiska strid innan hon slutade.
Hon kunde ha blivit som i den tecknade Robin Hood-filmen. En film i sociala medier där hon ropar “Prisa Gud, här kommer spelåterbäringen!” I stället valde hon att inte strida utan vara tyst.
Nåbo lämnar politiken och går tillbaka till sitt gamla yrke – polis. Ja, du läste rätt. Efter hela spelskandalen, med gängkriminella, med tre miljoner i böter för misskött spelverksamhet och mycket mer, så blir Nåbo polis.
Hon fattade inte alla beslut och det var inte hon som satt i styrelsen för kombilotteriet. Men som ordförande har hon det yttersta ansvaret. En gång i tiden hade socialdemokraterna en sådan känsla för ansvar att Sten Wickbom avgick när Stig Berling rymde. Han var justitieminister och därmed ansvarig trots att han inte ens visste att Bergling hade permission. I dag är det annorlunda.
Det hade varit spännande att få vara en fluga på väggen när Nåbo hade sina anställningsintervjuer. Vilka frågor ställdes, och vilka svar gavs? Pratade man spel, kopplingar till gängkriminella och annat eller undveks frågorna?
I en intervju med P4 Östergötland berättar hon om sitt nya yrke och de erfarenheter hon tar med sig. Erfarenheter som kanske förvånar. Hon menar att poliser riskerar att bli cyniska av sitt jobb och att hon kan bidra med hopp. Det är möjligen snarare pensionärer som har blivit lurade att köpa lotter som behöver hopp?
Men det finns också en annan märklig sida hos Nåbo som skiner igenom i ett par intervjuer. Hon vill bort från rikspolitiken. Kanske socialdemokraterna lokalt i Linköping men inte riks. Det finns nästan en känsla av att fly eller hålla sig borta.
I en intervju med DN i samband med att hon lämnar SSU berättar hon om hur lotteriskandalen har fått henne att ligga sömnlös och undra på vad hon hade kunnat göra bättre.
Det finns många svar på det, det enklaste är att hon hade kunnat ta en offentlig strid med partiet om att betala tillbaka. Ska hon ändå lämna politiken så kan hon göra det med heder och med stolhet.
För det intressanta med Nåbo är att hon verkar vara en person som flyr socialdemokratins toppskikt på grund av att hon har ett samvete. Hon orkar inte fler sömnlösa nätter med ett samvete som värker. Det tycks nästan unikt i det partiet.
