Magdalena Andersson har haft sitt första Almedalstal. Språket i talet är kanske den största behållningen. Det är som att läsa en ombudsman från Skövde som sökt sin inspiration hos Juholt. Det är enormt högtravande och blandat med ett märkligt hyllande av den egna rörelsen. Ett av skälen till att Andersson älskar Sverige är sommarlovsskolan. Ett annat den svenska arbetsmarknadsmodellen. Sen vill hon bli mindre konkret i varför hon har de starka känslorna. Och tar upp likheten inför lagen (sic!), nitiska tjänstemän med hög integritet och att man säger du till chefen. På allvar! Sitter Andersson med familjen, ser på solnedgången och pratar om lyckan i en du-reform eller att barnen får växa upp i ett land med nitiska tjänstemän?

Det finns ett tema som går igen. Talet är fyllt av ett par år gamla förslag från andra partier. Som så ofta byter socialdemokraterna radikalt uppfattning och norpar andra partiers idéer, men ett par år för sent så problemen har vuxit till sig.

Talet har också gamla klassiker i sig. Både ”knäcka gängen” och ”vända på alla stenar” finns där. Det ger en känsla av trygghet, av stabilitet, att hitta bitar i talet som faktiskt är socialdemokratiska.

Andersson pratar om farorna med om oppositionen vinner valet och hur Sverige skulle utvecklas. ”Där lyxbåtarna blir fler, men skolkuratorerna färre.” Man känner igen den där ombudsmannens penna, hans ord och sättet att fånga klassklyftorna. När valdagen kommer, står du på lyxbåtarnas eller skolkuratorernas sida? Det är ett val du kommer att få leva med. Hade hon varit socialdemokrat av den gamla stammen hade hon åtminstone kunnat införa en båtskatt.

Skräcken i att lyxbåtarna kan bli fler är inte nog. Så att ingen ska kunna säga att de inte förstod så förklarar hon konsekvensen av fler lyxbåtar. ”Då eroderas tilliten, till varandra och till samhället.” Då faller bitarna på plats. Ungdomsrån, skenande sexbrottslighet, gängkriminella och hedersbrott är inte det som eroderar tilliten. Inte en regering som struntat i hundratals beslut från riksdagen eller ministrar som ljuger och är inkompetenta. En coronahantering som havererade och tog livet av för många. Det är inte det som förstört tilliten – utan lyxbåtarna.

Det kanske märkligaste är hur hon lyfter fram några av de svenska värderingar som, tycks det, har skapats genom blod, svett och tårar från socialdemokrater. Nämligen: ”Noggrannheten, pliktkänslan, det sunda förnuftet”. Rannsaka dig och försök komma på bra exempel. Vilka är det hon vill ge en blinkning åt, ett tyst beröm för sitt goda jobb? Morgan Johansson? Annika Strandhäll? Eller är det en lång boll tillbaka till tiden, när Erlanders hustru lämnade tillbaka pennorna som det stod ”Tillhör Statsverket” på efter att Tage avgått som statsminister?

Men för att återvända till tilliten: Blickande ser hon ut över publiken och förklarar: ”De högerkonservativa säger sig värna vårt land. Men i själva verket attackerar de just det som vi älskar med Sverige.” Och vi ser framför oss vad de vill krossa. Lyxbåtar framför skolkuratorer, de nitiska tjänstemännen, sommarskolan, den svenska arbetsmarknadsmodellen och allt det där som Anderssons nationalism handlar om. Hon varnar för att om oppositionen vinner så kommer ingen att hjälpa barnen att sälja kakor för att få pengar till laget, vi kommer inte att kunna ge nyckeln till grannen så att blommorna vattnas på semestern.

Tycker du att problemen i Sverige är till exempel att el och bränslepriser är för höga, att gängkriminella ska låsas in och att det är ett stort problem med arbetslöshet, med inflation och att det är fel att antalet vuxna som inte kan försörja sig är fler än vad som bor i Göteborg? Oroar du dig för sådant är nog inte socialdemokraterna ett parti för dig.