Text-tv är förvånande över att arbetsgivare värderar amerikanska universitetsutbildningar högre än afrikanska. Något som snarare väcker förvåning hos de som läser text-tv än hos de som anställer.
SVT Text är upprörda. Sverige kommer på femte plats i en rankning av 22 europeiska regioner och länder när det gäller svårigheter för högutbildade migranter att få jobb. Migranter från ”globala syd” – det nya kodordet för Afrika söder om Sahara – har tre gånger större risk att en akademisk utbildning inte kommer att användas än de från ”globala nord”.
Bortom de något utsmyckade beteckningarna betyder det att till exempel amerikanska akademiska betyg värderas högre än afrikanska. Text-tv har intervjuat en analytiker på arbetsförmedlingen:
”Enligt en analytiker på Arbetsförmedlingen beror detta på att arbetsgivare uppfattar utbildningar från bland annat USA mer högkvalitativa än utbildningar från Afrika”
Det är möjligen att generalisera hårt, men att uppfatta att amerikanska utbildningar överlag är bättre än afrikanska är förmodligen inte begränsat till gruppen ”arbetsgivare”. Det verkar inte heller bland studenter finnas någon större tveksamhet i valet att ha ett utbytesår i Afrika eller USA.
Det verkar, bland studenter, inte vara ett fenomen som begränsas till svenska. Det finns inte någon strid ström från till exempel amerikanska universitet till afrikanska, medan många afrikaner söker sig till amerikanska universitet och ofta uppnår goda resultat. Amerikanska utbildningar tycks ha ett globalt erkännande.
Om både arbetsgivare och studenter tycks ha den uppfattningen, är den då fel? Ett första enkelt svar är att analytikern på arbetsförmedlingen har halkat av banan. Det går inte att jämföra utbildningar rakt av hur gärna man vill.
Arbetsmarknaden är olika för en ekonom från Handelshögskolan och för en ekonom från Halmstad. Mer lika utbildningar är lättare att förstå och jämföra. När fler variabler kommer till blir det ännu svårare.
Hur jämför man jurister? Är en kinesisk gymnasielärare i historia att betrakta som akademisk arbetskraft i Sverige? Det finns en möjligen användbar del som rör pedagogik men fackkunskaperna är helt av banan. Å andra sidan är det väldigt lätt för läkare eller icke-akademiska yrken som elektriker att byta land.
Rakt av kan man uppenbart inte jämföra. Har man ett par tre akademiker om året från ett land är det svårt att få en generell bild av hur bra universiteten är och vilken nivå de motsvarar.
Få kan avgöra om ett diplom från universitetet i Kwazulu-Natal eller universitetet i Chuka är att föredra. Eller hur de står sig mot europeiska eller nordamerikanska.
Tar man ett steg tillbaka så är bilden en helt annan. Långtidsutredningen från 2015 lutar sig på OECD och menar att det saknas signifikant skillnad i etablering för akademiker som är inrikes och utrikes födda om de bedöms ha goda färdigheter. De skriver:
”Det är en indikation på att den svenska arbetsmarknaden som helhet fungerar meritokratiskt och icke-diskriminerande på etnicitet, vilket är särskilt betydelsefullt eftersom det vid en internationell jämförelse krävs relativt goda färdigheter för att överhuvudtaget kunna få ett arbete i Sverige.”
Svensk arbetsmarknad har alltså fokus på kunskaper snarare än etnicitet och det finns goda möjlighet för utrikes födda att få jobb om de har goda färdigheter. Nyckelordet är goda färdigheter.
Det förmodligen enklaste att jämföra mellan länder är förmåga att räkna. Matematik är universell och den skillnaden som kan uppstå när man mäter ligger primärt i om det saknas språklig förmåga att förstå instruktionerna.
Ser man på siffrorna så är skillnaderna slående. Inrikes födda som är lågutbildade har jämförbara eller högre kunskaper än högutbildade från Central- och Östeuropa, Afrika söder om Sahara och arabländer. Nordamerika och Västeuropa sticker ut rejält i kunskaper. Data för olika delar av Asien saknas.
Det för oss tillbaka till starten. Arbetsgivare föredrar nordamerikanska och västeuropeiska utbildningar framför afrikanska, eftersom de vet att de innebär höga kunskaper. Samma utbildningar som Långtidsutredningen pekar ut som bra för åtminstone vissa färdigheter.
Uppgifter som lär chocka få utanför Arbetsförmedlingen och Text-tvredaktionen.
Läs även: Arbetstidsförkortning och gryende insikt
