Facebook noscript imageHjort: Arbetstidsförkortning och gryende förståelse
Klas Hjort
Ledare
Hjort: Arbetstidsförkortning och gryende förståelse
Annika Strandhäll har tänkt till och fått några mindre insikter. Foto: Adam Ihse/TT
Annika Strandhäll har tänkt till och fått några mindre insikter. Foto: Adam Ihse/TT

Socialdemokraternas plan inför nästa val är ekonomisk populism. Genom att korta arbetstiden med bibehållen lön får arbetstagare mer fritid men lika lön. Kostnaden skickas vidare. Men i kommentarerna finns en gryende förståelse för de ekonomiska problemen som migrationen fört med sig.

Annika Strandhäll har tänkt till. Det gick ungefär som förväntat. Socialdemokraternas förslag om arbetstidsförkortning riskerar att bli ohyggligt dyrt. Men det är inget problem om man frågar Strandhäll.

– Det här århundradets viktigaste frihetsreform, säger hon under en pressträff.

Det är kanske talande att det som Socialdemokraterna ser som århundradets frihetsreform är något som sker på andras bekostnad.

Läs även: Sänkt arbetstid kan kosta hundratals miljarder

Strandhäll har också vänligheten att utveckla sitt resonemang något, men hon når aldrig egentligen något djup.

– En generell minskning av heltidsmåttet skulle innebära en stor frihetsreform för många som ha svårt att få livet att gå ihop. Det skulle förbättra mångas hälsa, arbetsliv och livspussel, säger Strandhäll

Det är snurrigt på flera sätt. Men det finns en ärlighet som man måste ge Strandhäll erkännande för. Hon tror inte på det där att om man kortar arbetstiden så blir alla piggare och arbetar fortare. Där finns faktiskt en insikt.

– Vi tror att genom att förkorta arbetstiden behöver också fler arbetsuppgifter fördelas på fler individer. Eftersom Sverige har en hög arbetslöshet finns en stor arbetskraftsreserv att tillgå.

Tanken är alltså att lösa arbetslöshet genom att låta människor gå hem tidigare och låta andra fylla de luckor som uppstår. Samtidigt ska lönen vara densamma så att kostnaden ska tas från arbetsgivaren, privat eller offentlig. Arbetsgivaren lägger sen över kostnaden på antingen kunderna eller skattebetalarna. Hur man än vänder på det får du betala.

Med andra ord kommer din skatt att höjas för att anställda i offentlig sektor ska kunna gå hem tidigare och fila lite på sitt livspussel. Och kostnaderna för dina varor blir av samma skäl dyrare. Så kan det gå. Men man kan glädjas åt att någon lyckades lägga en bit av sitt livspussel.

Det finns en obehaglig uppgivenhet över hennes resonemang. Utanförskapet går inte att lösa. Sverige kan aldrig bli rikt och ha gott om jobb igen. Saker går inte att laga. Men vi kan dela på de jobben som överlever i en misskött ekonomi. Det är sorgligt.

Det socialdemokratiska förslaget är att i första steg gå ner fem timmar i veckan till trettiofem timmar. Det är en åttondel vilket innebär att lönekostnaderna stiger med tolv procent. Lycka till med löneförhandlingen de första åren!

Ett av många mirakel som Socialdemokraterna tror kommer att inträffa om reformen genomförs är att fler går från deltid till heltid. Ett kanske inte förvånande resultat när heltid minskar till strax över 85 procent. Men lönen stannar på 100 procent. Jobbar man 75 procent i dag så räcker det att gå upp 4 timmar för att få heltidslön. Det är inte illa och det går att förstå att många skulle uppskatta den möjligheten. Det går också att se hur kostnaderna rusar i framförallt den offentliga sektorn.

Socialdemokraterna har problem att förstå hur problem hänger ihop. Sverige har en hög arbetslöshet trots en väldigt generös syn på vad som krävs för att vara sysselsatt. Vårt problem är inte att folk arbetar för mycket utan att för få arbetar. Sverige behöver fler som går upp på morgonen, åker till jobbet och bidrar i stället för folk som lever på andra människors arbete i form av stöd.

Får vi fler i arbete kan vi sänka skatten och därmed konsumera mer. Ökad konsumtion leder till att fler får jobb och det bildas en positiv spiral. Har vi en stor grupp som lever på bidrag skapas en motvikt till en sådan spiral. Att dela på jobben löser inte de grundläggande problemen.

Sverige har problem med en växande grupp som inte alls går att få ut på arbetsmarknaden eftersom de saknar relevanta kunskaper. Det går inte att lösa med att dela på jobben eftersom den gruppen ändå saknar det som behövs.

Det finns en gryende insikt om det problemet hos Socialdemokraterna. Där Socialdemokraterna för inte länge sedan såg ökad invandring som ett svar på de flesta problem har de i dag svängt. Annika Strandhäll menar att det inte aktuellt med en ökad arbetskraftsinvandring för att göra förslaget möjligt.

– Det viktiga är att vi tillvaratar de som står utanför arbetsmarknaden idag.

Socialdemokraterna ser ut att ha en populiststrategi inför nästa val. Väljarna får mer fritid som någon annan betalar. Det finns säkert grupper som tilltalas av det. Men samtidigt finns en djup pessimism hos partiet om möjligheterna att få ordning på Sverige. Långt borta är den fulla sysselsättningen utan i stället ska man dela på de jobb som finns.

Men det finns också ett skifte i synen på migration. Det är inte längre en flåshurtig Karl-Petter Thorwaldsson som pratar om superekonomi och hur andra länder kommer vara avundsjuka på att vi fick alla flyktingar. I stället finns en insikt om att migrationen gav problem, socialt, ekonomiskt och på många andra sätt.

Läs även: Varannan arbetslös är utrikesfödd

Klas Hjort

Mejl: klas.hjort@bulletin.nu

Ledarskribent på Bulletin med politisk tjänstemannabakgrund både från Riksdagen och Europaparlamentet.